Aftonbladet – 12 november 1859, sida 2

gressen skulle sammanträda äfven utan Österrike. Men detta var. en med beräkning framkastad gissning, som ej skulle förverkligas. Svårigheten att vinna England ökas derigenom, I att England synbarligen tillerkänner italienska frågan en mindre stor betydelse än den marockanska samt det problematiska i dess förfhållanden till Frankrike. ..Det lade ingen synnerlig vigt på sitt inträdanderuti kongressen; och ville gerka åt andra öfverlemna ansvåret för hvad som förberedös i Italien. Icke desto mindre frodde man med full tillförsigt såväl på kongressens sammanträdande som ock på Englands deltagande deruti. I Denna förmodan har ock bekräftat sig. SeIdan i förgår är det bekant inom de intimäre diplomatiska kretsarne att England. låtit sitt I motstånd: emot kongressen fallav Detförstås, att Österrike gjort en-koneession. Man bör nemligen veta, att samma Österrike, som började kriget, förlorat en af sina skönaste provinser Joch ryckt ett steg närmare emot statsbankrutten; emedan det icke ville inträda utiden före kriget föreslagna kongressen, nu deremot ifrigast påyrkat kongressen och satt alla diploI matiens häfstänger i rörelse för att tillvägabringa dess sammanträdande. Wienerkabinettet-invaggar. sig nemligen i den förhöppningen, att-kongressen skulle göra en ända på den frisinnade rörelseft i Centralitalien. Det är för närvarande ganska pikant att betrakta de särskilta regerimgarnes hållning i afseende på kongressen. Frankrike, bundet genom freIden i Villafranca, kunde ej annat än underödja Österrike. Men detta skedde icke med synnerlig. värma, och det gjorde Österrike inppmärksamt deruppå, satt Frankrike, genom sina programmer och manifester i början af kriget, lofvat Italien alltför mycket för att et skulle-kunna helt öppet följa den österriiska riktningen i afseende på kongressen. ; Österrike befann sig nu i stor förlägenhet. På sammanträdandet af en kongress var väl ej att tänka. Härom ville Preussen isynnerhet icke höra talas. Preussen har i Breslau uttryckligen påyrkat, att man icke måttegöra I England något diplomatiskt våld, utan uppbjuda allt för att vinna Englands samverkan. Man lät Österrike tydligt förstå, att om det ville ha kongress, så måste det göra en koncession åt England. Ryske gesandten, hr von Balabine, gjorde till och med härvid den ganska ironiska anmärkningen, att Österrike ju vore Englands vän och alltsedan Pariserfreden i nästan alla frågor gjort gemensam sak med England emot de andra makterna Det vore icke de sednares fel, om allt detta sedan freden i Villafranca synes ba ändrat sig, Österrike borde derföre nu, i afseende på kongressen, sätta sig i godt förstånd med sin gamla vän. Och hvad:skulle väl Ösierrike göra? Det måste gifva efter och visa undfallenhet för England. Naturen af dessa medgifvanden är i detta ögonblick ännu icke med full bestämdhet bekant: Diplomaterna mena, alt det handlar om Modena, hvars förre furste är inom Italien alltför. grundligt hatad och blifvit genom offentliggörandet af de emot kejsar Napoleon riktade brefven för mycket komprometterad, att Österrike kan hoppas bibehålla honom. Det måste alltså uppoffra bonom, och man har sannolikt icke stannat vid detta medgifvande emot England, utan Österrike har väl varit nödsakadt att göra ännu frera koncessioner. Kongressen kommer således troligen att inom en månad sammanträda, för att taga kännedom om fördraget i Zirich (hvilket i dessa dagar blir undertecknadt) och för att gifva sitt bifall till de deruti fastställda territoriala förändringar samt utfinna medel att återgifva lugnet åt Italien. . Huruvida denna sista punkt i köngressprogrammet utan användande af tvångsåtgärder, hvarom stormakterna, med undantag af Österrike, nu icke vilja. höra talas, så snart kankomma. till stånd, skall den närmaste framtiden utvisa. Slutligen måste jag ännu en gång särskilt göra er uppmärksam derpå, att om den af Ryssland ockPreussen i principen eftersträfvade restaurationen af de italienska furstarne (med undantag af Modenas hertig) icke tillvägabringas, så komma Preussen och Ryssland ingalunda att häröfver gräma sig, utan tvärtom i tysthet bli rätt nöjda dermed; icke blott derföre, att Österrike derigetiom blir förjvagadt, utan öck emedan äfven Frankrike med föga -gynsamma blickar betraktar bildandet af. en stor. centralitaliensk stat, som ej mer skulle behöfva dess hjelp emot Österrike, hvilket ock torde bafva i icke så ringa mån bidragit till det hastiga afslutandet af freden i Villafranca. Edra läsare veta nu hvad. de skola tro och böra. icke låta leda sig vilse; om de under den närmaste tiden få läsa mycket i de tyska — särdeles de kohservativa — tidiingarne angående Rysslands och Preussens gemensamma uppträdande till förmån för legitimiteten i Italien. Enligt; de i dag anlända belgiska: tidningarne och de franska korrespondenserna skulle kongressen sannolikt sammanträda i Briössel. Jag har anledning trö att detta är ett misstag. I förevarande fall spelar kostnaden en stör roll. Konung Leopold är en hushållsaktig regent och icke syhngtligen, tillgänglig ALTER SD äkta militära, goda och dåliga anda, att man tror sig sjelf-upplefva alltsathmans; icke ett enda ord: för mycket eller för litet.— Mästerlig är . begynnelsescenen i de båda Piccolomini; förträflig audiensen i andra-akten; ur bvårje ordotålar den: fulländade: mästaren,