Aftonbladet – 29 oktober 1859, sida 2

icnaämns prestaenten 1 Svea hofratt, m. m. orefve G. A. Sparre. ——— Ao OO — Vid ij förgår vid veterinärinrättningen härstädes anställd afgångsexamen utexaminerades elevertia G. Ericsson, C. Duvänder, E. Edling, Åström och Hammarstrand samt Silfvast från Finland. : ; — Från Paris skrifves, att den berörde lejondödaren Gåerard der bereder sig på eti nytt tåg i storartad skala mot Atlas-lejonen, samt att han för ändamålet samlat omkripg sig en stor mängd utländningar, isynnerhet sven kar, engelsmän, ryssar och polackar. Mm mr RA 3 Er — Förste stadsläkaren i Stockholm, medicinalrådet doktor Carlson lärer nyligen ingått till öfverståthåMHareembetet med framställning. att Tyska kyrkans grafhvalf måtte rensas och att icke några lik måtte vidare der få nedsältas. mA 4 fr RR fe TR — Ladugårdslandsteatern har några gånger gifvit Talismanen eller De begge rödhårige?, hvari en ung m:ll Pira debuterat i gåsvakterskan Gertruds rol. Utom en större ledighet i sättet att röra sig på scenen än man i allmänhet är van att finna hos debutanter, ådagalade m:ll Pira en riktig uppfattning af rollen, som hon återgaf, både hvad kuplettsången . och spelet beträffar, med ett sannare och vi skulle vilja säga mera förädladt uttryck, än man förut erfarit i framställningen deraf, hvarföre man bör kunna hoppas att mill Piras sceniska anlag under fortsatta studier skola erhålla en lycklig utveckling. Stycket gafs i öfrigt med rätt godt samspel, och till det gynsamma emottagande den tått röna torde icke minst hafva bidragit det måtta, som hr Ljungdahl här förstått iakttaga i sin godmodiga och roande komik. LL a a An sin fn ng TLL a ARA — Posttidningen underrättar oss, att antalet af elever i Stockholms slöjdskola vid denna termins början uppgår till 465, då det under höstterminen 1858 utgjorde 355. Denna betydliga tillökning är onekligen mycket tillfredsställande för alla, som önska att denna skolas verkningar, sådana de hittills visat sig. måtte sträcka sig till så stora kretsar som möjligt. Men då Posttidningen i denna tillökning vill se ett bevis på vändamålsenligheten af den förändrade undervisningsplan, som der nu tillämpas., måste vi bekänna att vi ha något svårt att följa den ärade författaren i hans tankegång. Som bekant, är det först med denna termin som den förändrade undervisningsplanen börjat tillämp :s. Således skulle, enligt Posttidningsförfattarens sätt att resonnera, den nya planen ha visat sig sändamålsenlig innan den ännu blifvit pröfvad. Men det är ju orimligt. Eller skulle måhända blotta ryktet om den tillämnade förändringen ha föranledt. det starka tillströmmandet af elever? Det är visserligen ganska möjligt, och till och med troligt, att en och annan handtverkare, som förut afhållit sina lärlingar från att besöka skolan, numera, sedan den onödiga ritningen blifvit inskränkt och skolan således faller honom mera i smaken, skickat dem dit. Men dessa torde näppeligen vara annat än enstaka fall, ochlära som sådana ej kunna anföras som en hufvudorsak till det ökade antalet af inskrifna elever. Vore de något annat än undantagsfall, skulle denna tillväxt ej för oss innebära något glädjande tecken. Men är då den proportion, hvari antalet af elever nu ökats, något ovanligt vid denna skola? Det är det icke, och det måste förvåna, att författaren i Posttidningen, som sökt gifva skolans nya undervisningsplan och dem, som uppgjort densamma, äran af det ökade antalet, endast jemfört det med antalet höstterminen 1858, och ej först och främst uppgifvit huru stor del af tillökningen belöper sig på vårterminen 1859 och sedermera i hvilken proportion tillökningen skett under de närmast föregående åren. För vår del finna vi det förnämsta skälet till den alltjemt fortgående tillökningen af denna skolas elever i det af våra arbetare alltmer kända behofvet af teknisk bildning. Men skall den dessutom bevisa någonting till fördel för den gamla eller nya undervisningsplanen; säger oss sunda förnuftet, att det måste vara till fördel för den förra, den enda som ännu haft tillfälle att blifva satt på prof, —— — Kyrkoherden, hofpredikanten Angeldorfj har till redaktionen insändt en revisionsberättelse öfver Broby kyrkas ekonomi under de år han utöfvat sitt kyrkoherdeembete, med begäran, att den måtte blifva i tidningen införd; men då hvad vi om hans förvaltning haft att omförmäla endast angått en i vederbörlig ordning gjord anmärkning, som genom högsta domstolens utslag -biifvit. gillad, och han för öfrigt i den derom förda polemiken fått behålla sista. ordet, så finna vi ingen giltig anledning att upptaga utrymmet i våra spalter med ifrågavarande revisionsberättelse. Skulle åter någon annan, Stockholmsredaktion? vilja. gå-br; Angeldorffs. önskan. till möfes .och upptaga revisionsberättelsen, med en Pantydan att Aftonbladet icke iakttager publicistisk grannlagenhet emot anfallna?, då det omförmäler, att en kyrkoherde af högsta domstolen blir fälld till ansvar för felaktiga kyrkoräkenskaper, och sedan låter bonom i vidlyftiga artiklar! få förklara anledningen till den hönom ågångna domen, men icke utsträcker sin medgörlighet ända derhön; att det upptager allt hvad han kan under åratal behaga rörande andra saker producera, så ha vi visserligen intet att deremot invända, utan önska honom lycka till försöket hos hvilken Stockholms redäktion? som helst.