Aftonbladet – 26 oktober 1859, sida 2

1en af skolmöbler gaf prof och som äfven lera andra skolor i hufvudstaden skyndat att illegna sig. Hvarje gosse har sålunda sin särskilda, från de andra afsöndrade plats. Dessa pulpeter med sina stolar äro fästade vid golfvet och ordnade i 8 rutor med 25 i hvarje, utefter salens Fela längd. I fonden är en estrad med ett bord för lärarne, hvarifrån de nafva en lätt öfversigt af alla de 200 arbetsborden. Ifrån salens öfra ända leda dörrar till vå mindre rum, kring hvilkas väggar löpa svarta trätaflor och der för öfrigt finnas förräffliga väggkartor, glober och andra undervisningsmaterialier. I ett af dessa rum ser nan äfven en ganska vacker början till en raturaliesamling. Två dylika rum, på samma ätt inredda, finnas äfven i nedre våningen. Den öfre våningen Kar dessutom ett embetsum för rektor, och i förbindelse dermed ett piblioteksrum, innehållande en ganska Trikhalig samling af pedagogisk litteratur, tidskrifer, samt dessutom böcker i allehanda bildande äsning, hvaraf eleverna erhålla till låns. Skoan har äfven ett litet väl och sinnrikt inredt ysiskt kabinett, der lektionerna i fysik och semi hållas och kunna beledsagas af experinenter. På nedra botten finnes ett särskilt kapprum; som i likhet med förstugorna och trapporna kan uppvärmas. Innanför kapprummet är len stora gymnastiksalen, som äfven använles till lokal för öfningarne i sång, och ör hvilket ändamål den är försedd med ett piano. En del at gymnastikapparaten, såsom stegar mi m., är anbragt i horisontal ställning, för att upptaga så litet af utrymmet som möjligt och ej belamra golfvet. Gymnastiksalen är nemligen äfven en förträfflig promenadplats för skolans ungdom i regnväder, då de ej kunna vara ute på den för sitt instängda läge ganska rymliga gårdsplanen. Vi beklaga att tiden. ej medger oss att ifven berätta något om det sätt, hvarpå undervisningen ledes i denna förträffliga skola, och om flera nya anordningar, som i detta afseende på senaste tiden blifvit vidtagna. Vi appmana blott alla vänner af våra elementarläroverks utveckling att på stället taga kännedom härom. De skola ej ångra besöket. — Af Svensk Författningssamling har i dag utkommit n:r 53: innehållande K. M:ts förordning angående förklaring af 3 kapitlet 4 och ändring af 11 kap. 11 4 kyrkolagen; K. M:ts cirkulär till öfverståthållareembetet och K. M:ts samtlige befallningshafvande angående ändring i föreskrifterna om dödsstraffs verkställande; samt K. M:ts cirkulär till öfverståthållareembetet och K. M:ts samtlige befallningshafvande angående beräkning af stadgade afdrag i tiden för ådömdt straffarbete, då det i enrum verkställes. s — Uppgift till svenska läkaresällskapets pro tokoll, tisdagen den 25 Okt. 1859, rörande sjukligheten i hufvudstaden under förflutna veckan: Sjukligheten lika med föregående vecka. : Allmännast hafva förekommit: katarrer och frossor; dernäst: halsflusser och diarreer, några blodiga; mindre allmänt: reumatismier; spridda fall af: kikhosta, gastriskt-nervösa febrar, ros och skarlakansfebrar. På serafimerordenslasarettet: sjukantalet för dagen 264, hvaraf 156 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomna under veckan: reumatismer, lunginflammationer och frossor. På garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen 180, hvaraf 82 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomna under veckan: frossor i öfvervägande antal, dessutom nervfebrar och lunginflammationer. På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid veckans slut 141, hvaraf 89 invärtes sjuka; inkomna: i koppor sjuka 2, i kolera 3. På barnsjukhuset: sjukantalet för dagen 31. På diakoniss-sjukhuset: sjukantalet 16; inkomna: gastrisk och reumatisk feber. På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet för d-gen 147, hvaraf 127 från staden, 20 från länet. Bland de fattiga: diarrå, katarrala och reumatiska sjukdomar, frossor, bröstinflammationer, gastriska och nervösa febrar, kikbosta, kolerin, kolera, ros och fyllerigalenskap. I fängelserna: diarr6, gastrisk feber och fyllerigalenskap. Under veckan hafva i kolera insjuknat 6 och dött 4; från sjukdomens början insjuknade 229, döde 133. Tredje ärsväxtberättelsen. Från Nerikes län, dat. den 17 Oktober: Från-medlet af sistlidne Augusti, då andra årsväxtberättelsen afgafs, till slutet af samma månad, har den torra väderlek, som utmärkt nu förflutna sommar, fortfarande varit rådande samt påskyndat och gynnat skörden af all slags säd; och kan afkastningen af de särskilta sädesslagen beräknas hafva utfallit sålunda: Hösthvetet, hvilket likasom vårhvetet lemnat en skörd af utmärkt god beskaffenhet, har på olika ställen gifvit från 8:de till 10:de kornet samt vårhvetet 6:te kornet. Endast å några trakter i södra delen af Lindes fögderi har en svagare skörd erhållits. Rågskörden har äfven i allmänhet utfallit förmånligare än man i anseexide till sommarens stränga torka vågat hoppas, i det den lemnat en icke allenast god, utan äfven, om man undantager några trakter af Carlskoga härad, som lidit af missväxt å detta säde, utöfver förmodan -ymnig skörd med 8:de å 10:de kornet. Deremot kunna ärter samt korn och hafra, som i vida högre grad lidit af den starka torkan, icke anses lemna mer än 5:te å 6:te kornet. Potäterna, hvilkas upptagning ännu icke allestädes är afslutad, synas gifva god skörd, med undantag af å några högländare ställen, hvarest de ej förmått utbilda sig, till följd af frånvaron af all nederbörd under den hufvudsakliga växttiden; dock kan äringen öfver hufvud antagas till 8:de kornet; och visar sig denna jordfrukt vara af god beskaffenhet samtej synbarligen af röta angripen. Kålrötter och rofvor lemna, likasom trädgårdsalster i allmänhet, i år en afkastning