Aftonbladet – 18 oktober 1859, sida 3

or 0 FP tt ee 1 EF I vederbort igenfyllts, så att gatans iståndsätför södra förstaden isynnerhet, medfört ökade j obehag, emedan. både vottenoch gasrör derI kasta sig det öfvergående obehaget utaf verklandra gator beträffar, hvilka massor dagligen instämt uti klagolåten, med förklarande att hvad som förut i detta hänseende yttrats tyvärr varit grundadt,, så kundemed skäl väntats, att bättre bevis för bestyrkandet häraf skulle af honom andragits, än att: på Götgatan, med flera andra gator, ligga några och 20 kub.famnar sten upplagda, hvilken massa dagligen ökas, utan att anstalt vidtages för dess bortföranden. Den,som vill göra sig underrättad om verkliga och sanna förhållandet. och som dömmer ej blott af anmärkningslusta, har likväl under vattenledningsarbetets fortgång kunnat vara i tillfälle observera, att i mån som upptagning af kanalerna eller grafvarne för rören pågått å en del ställen, ha också, allt efter som rörnedläggningen på andra ställen hunnits färdig, grafvarne såsom tande kunnat genom gatläggningsförvaltningens försorg vidtagas, och de öfverblefna ämnena utaf sten och jord hafva bortförts. Sant är, att nedläggning af rör i gator. vare sig för vatteneller gasledning, medför tillfälligt hinder och obehag för rörelsen inom en stad; och sant är det äfven att detta år. städes blifvit liktidigt nedlagda; men den ringaste eftertanvka bör kunna upplysa hvarje samhällets medlem, att dylika tillfälliga hinder äro en oundviklig följd utaf sådana arbeten; och det samhälle, som icke vill underställighetsåtgärderna, bör ej låta anlägga vatteneller gasledning. Hvad stenupplagen på Götgatan, med flera skulle ökas utan att anstalt vidtages för bortförandet, är undertecknad, som gjort sig närmare underrättad om förhållandet, i tillfälle meddela, dels att, i mån som arbetena med grafvarnes öppnande och återfyllande fortskridit, redan 4600 lass sten hafva från de särskilta lokaler, hvarå rörläggning hittills verkställts, blifvit afförda, dels ock att de qvantiteter, som vid grafvarnes öppnande på sidorna uppläggas, icke få undanskaffas liktidigt med utrymningens verkställande, emedan man i sådant fall nödgades med dubbel kostnad föra fyllningsämnen tillbaka, för att fylla grafvarne, sedan rören blifvit nedlaggda. Med nöje kan undertecknad emellertid upplysa, att allt detta lärer, enligt arbetsbefälets uppgifter, blifvit insedt af flertalet bland invänarne vid de gator, hvarest rörläggningsarbeten hittills förehafvits, och att de vid Götgatan, vid Vesterlånggatan m. fl. gator bosatte husegare och hyresgäster med synnerlig beredvillighet gått arbetsbefälets anordningar till mötes samt utan särdeles knot underkastat sig de obehag, som sprängningen och gräfningen för rörledningarne verkligen tillskyndat rörelsen och trefnaden. Tit. K. anmärker vidare: dels att det djup, hvartill rören i allmänhet blifvit nedlagda, är alldeles för stort, emedan frosten i Stockholm aldrig nedgår djupare i jorden än 3 fot under de mest kalla vintrar., och uppgifves att 16.000 rdr blifvit härigenom bortkastaden, dels att deremot vid Norrbro, hvarest det varit absolut nödvändigt att gå under vattnet med rörledningen, just der läggas rören ofvanpå bron, på långa stycken ej fullt en fot under trottoirens yta, i följd hvaraf rörledningen der genom isbildning kommer att söndersprängas. Med all aktning för tit. K. samt för hans insigter och uppgifter — tror undertecknad likväl, att.de personer, hvilka, efter noggranna forskningar och öfverläggningar, bestämt att vattenrören böra i gatorna läggas så djupt, att 5 fots betäckning blir anbringad å desamma, handlat härutinnan visligt, och att man just i följd af detta nedläggningsdjup kan vara temligen förvissad om att Vattnet, äfven under stark vinterköld, bör framkomma i rören till Norrbro, utan att hafva blifvit särdeles afkyldt under den värmegrad, som det har vid pumpverket. Deremot erkännes, att det skulle varit fördelaktigare om konstruktionen af Norrbro medgifvit att få rören nedlagda å bron djupare än hvad som nu blir händelsen. Vattenledningsplanen innefattade äfven alternativ att verkställa rörledningen under vattnet i Norrström; men så väl den högre kostnaden utaf dylik undervattensledning och svårigheten, för att ej säga omöjligheten, af att, i fall brister uppstode å densamma, i framtiden verkställa reparationer derå, som äfven den af civilingeniören Hawksley (en af Englands utmärktaste praktiska vattenledningsingeniörer, hvilken granskat planen efter noggrann lokalbesigtning) yttrade åsigt, både muntligt under hans härvaro, och skriftligt i -betänkande, dateradt London den 30 November 1857, har bestämt vattenledningens öfverstyrelse att antaga det alternativ, som beräknade rörens nedläggning å Norrbro, helst som planen stadgar att man, då starkare köld gör sådant försigtighetsmått nödigt, genom ett anbringadttappningsrör vid norra ändan af bron bör hålla vattnet, som, enligt hvad förut är nämndt, till södra broändan framkommer utan att vara särdeles afkyldt, i den strömmande rörelse å den endast 700 fot långa sträcka hvarå rören ligga grundt, att afkylning till O-punkten icke kan der inträffa. Utomdess lärer direktionen för vattenledningen beslutat, att, till ytterniera säkerhet, anbringa en enkel uppvärmningsinrättning i ett af södra hvalfven under Norrbro, samt låta ditföra ledningsrör, så att va tnet kan, vid dess passerande öfver bron, något höjas i värmegrad. Alltså blir det absolut omöpjligt att den förespeglade sprängningen å rörledningen kan i följd af isbildning inträffa. H a fn nr RR RR ES 3 fö ir vn