Aftonbladet – 18 oktober 1859, sida 2

elanaetl. Om nyttan af ränteoch kapitalförsäkringsanstalten. Hvar och en vet att ett kapital starkt tillväxer under en längre tidsföljd genom ränta och ränta på ränta; men alltför få tänka i tid på huru stort gagn de kunna draga af denna naturliga omständighet. Vi vilja derföre något utförligare erinra våra läsare derom och visa dem hvad gagn de kunna hafva af att placera äfven en aldrig så liten summa om året i ofvannämnde anstalt. Det har visserligen varit visadt förut, så väl af denna tidning, som i andra blad och skrifter; nen ämnet är ett af dem, som i allmänhetens intresse böra ofta ånyo omtalas. Ränteoch kapitalsförsäkringsanstalten i Stockholm öppnades år 1850, sedan dess reglemente, blifvit af K: Maj:t faststäldt, på begäran af stiftarne: öfverståthållaren grefve Hamilton, landshöfdingen grefve Liljencrantz, frih. Fabian Wrede, m. fl. Dess ändamål är att förränta de insatser, som deri göras, och att på förut af insättaren bestämd tid gifva honom antingen det förökade kapitalet tillbaka eller lemna honom från 56:te lefnadsåret en årlig lifränta (den, som gör insättning för att erbålla lifränta, kan äfven tidigare, om han det önskar, få uppbära räntan af sitt kapital, så snart det vuxit till 500 rdr.) Anstalten är öppen för hvars och ens begagnande, den rikes, såväl som den fattiges, och insats af I rdr mottages, lika väl som 500 rdr, hvilket är det högsta belopp som på en gång får insättas. Insättningar kunna göras på mångahanda sätt och vilkor och i flera syftemål. Man kan göra insättning på en gång eller under loppet af huru många år man behagar, för att återfå från anstalten ett samladt kapital vid den ålder man sjelf vid första insättningen bestämmer. Man kan vid denna insättning,om den sker för annan. persons räkning, förbehålla sig att återfå det insatta kapitalet, i fall den försäkrade personen dör före den tid, då kapitalet skulle utbetalas; och om insättningen göres för barn, återbetalar anstalten ovilkorligen kapitalet, derest barnet dör förrän det uppnått 6 års ålder, Vi skola med några exempel — hemtade ur en af den om anstalten så högt förtjente lektor E. G. Björling utgifven skrift — visa med huru ringa uppoffring man kan bereda sig eller sina barn eller tjenare i framtiden ett rätt vackert kapital, För att icke blifva vidlyftiga, anföra vi endast sådana fall, der kapitalets återfående,i händelse af dödsfall, icke är betingadt och i hvilka fördenskull kapitalet tillväxer något starkare än eljest, äfvensom vi anföra endast sådana exempel, som äro uträknade under förutsättning att anstalten erhåller 5 procent ränta på sina utlånta medel (hittills har den haft 6). Om föräldrar sätta in för ett barn, samma år det är födt, 12 rdr och,sedan lika mycket hvarje år intill det 20:de året, under förbehåll att anstalten skall utbetala det förkofrade kapitalet när detta barn hunnit 23 års ålder, så erhåller ynglingen eller. flickan då ungefär 300 rdr. Man har dock ej insatt mer än 200, och dessa insättningar ha kunnat göras med så litet som 1 rdr i månaden, ty just för att underlätta anstaltens anlitande mottages den årliga insatsen äfven i månatliga inbetalningar. — Sättes 20 rdr om året in, så blir behållningen vid 23 år ungefär 1000 rår o. s. v. i samma . proportion. — Inpsättes 10 rdr om året med: vilkor att kapitalet icke skall utbetalas förrän vid 30 år, så utgör det då cirka 650 rdr, vid 40 år utgör det 1200 rdr o. s. v. — Insättes 10 rdr om året ifrån barnets 5—6 till och med dess 19 år, för att det vid 25 år skall få ett kapital, så erhåller det då öfver 300 rdr, eller mer än dubbelt så mycket som utan någon synnerligen känbar uppoftring blifvit insatt. Ungefär lika stor summa erhåller barnet vid 25 år om-man blott under de första 10 åren af dess lefnad insätter för dess räkning 10 rdr om året. Vi behöfva icke vidlyftigt tala om huru ytterst gagnelig denna gren af anstaltens verksamhet är, isynnerhet för mindre bemedlade föräldrar, som derigenom jemförelsevis ganska lätt kunna bereda en son eller dotter medel att vid fullmyndig ålder börja en liten rörelse, hvartill för en ordentlig yngling af arbetseller handtverksklassen i vårt land 500 rdr i många fall kan vara nog) eller göra en tarflig bosättning. Äfven förmögnare personer skulle säkert finna sig ganska belåtna att hafva åt sina barn en sparad pen