Aftonbladet – 1 oktober 1859, sida 3

LITTERATUR. Psalmoch koralboks-upplagor af hr P. Pettersson. Enär, såvidt recensenten har sig bekant, någon offentlig redogörelse för folkskolelärareseminarieföreståndaren i Westerås P. Petterssons verksamhet såsom utgifvare af svenska psalmboken och dess koraler icke har förekommit, så fordrar rättvisan, att hans bemödanden i detta afseende omförmälas och efter förtjenst pppekattas. De upplagor, hvar och en med sina egenheter, hvilka han inom 2:ne år besörjt, äro 3:ne, nemligen: 1:0 Fyrstämmigt och förenkladt psalmodikon, melodierna till den allmänna svenska psalmboken och messan samt några Rkorock skolsånger, fyrstämmigt (rågra äfven trestämmigt) tecknade i förenklad sifferskrift, jemte anvisning för melodiernås användande till gamla psalmboken af år 1695, och underrättelse för bokens begagnande till kyrkosångens inlärande på egen hand, i fokskolan, af nattvardsbarnen och församlingarne. Örebro, Lindhs boktryckeri, 1856, 12:mo. 2:0 Den svenska psålmboken af år 1819 med dess och messans melodier i förenklad sifferskrift, samt en systemask tabell öfver meterklasserra, anvisning till för psalmerna lämpliga bibelspråk, korta underrättelser om psclmernas och melodiernås ursprung och författare, m. m. Samma tryckeri, år och format; och 3:0 Den svenska psalmboken af år 1819 med dess och messans, äfven den gamla psalmbokens af år 1695 och den nya, af J. L. Runeberg derefter utarbetade, af psalmkomiten i Finland förordade profpsalmbokens, van liga m. fl. melodier för sång, äfven i stämmor, och orgel eller piano, psalmernas och melodiernas indelning efter metern, historiska underrättelser om melodiernas ålder, härkomst m. m. samt förklaring öfver nottecknen. Stockholm, Riis tryckeri 1358, liten 8:vo. Boktitlarhe, som med motsvarighet sednast ifrån 17:de århundradet, synas ämnade att ersätta innehållsförteckning, hafva blifvit fullständigt anförda för att afskräcka andra författare ifrån exemplet af denna vidlyftighet. Likväl bar hvarje upplaga ett föreller slutord, hvaruti denna närmare redogörelse lämpligåst bade bort få plats. 3 Beträffande n:r 1 och dess nya försök att beteckna fyrstämmig sång med siffror, så har recensenten ofta bört behöriga domare förklara, att, ehuru; såsom allmänt kändt är, enstämmig sång i prosten Joh, Dillners och direktör Abr. Manckells spår fullkomligt fattlig kan skrifvas med siffror, förhållandet icke vill blifva enabanda med den flerstämmiga. Vid utförandet lemnas cke genom siffrorna den åskådlighet af tonhöjden för de olika sämmorna, som erbjuder sig på den vanliga notplanen. Rec. betviflar. dock icke möjligheten att utföra flerstämmig sång med sifferskrift, men anser synnerligt trägen öfning erfordras, såvida stämmorna skola kunna sjungas säkert, utan förvexling och utan ledning af psalmodikon-instrumentet.. Om detta instrument och dess begagnande, innehåller arbetet utöfver hvad titelbladet lofvar de nödvändigaste underrättelser, äfvensom en och annan förklaring af de oftast förekommande musikaliska konstorden. Af psalmtexten har endast 1:sta str. meddelats och blifvit lagd under den begagnade notskriften. Uti den sednäres trohet, om den förefinnes, består egentligen förtjensten af ett företag sådant som detta, hvilken förtjenst blifver desto större, som ett skrifeller tryckfel vid notteckning af denna beskaffenhet lätt kan insmyga sig. Af sådana fel har utgifvaren sjelf rättat flera. När hr Pettersson afviker ifrån Heeffners koralbok, har han sökt gifva skäl för sig. Här och der har jemte dennas, isynnerhet vid svenska messan till nattvarden, Ahlströms sångsätt ofta blifvit upptaget. Förestädet emellan de olika sångsätten kan bero af tycke och smak: Heffners är i allmänhet enklare. Icke utan missnöje sakna vi register öfver psalmerna så väl i dessa som i de begge andra hr Petterssons arbeten. Uti n:r 2 har sångstämman äfvenledes genom sifferskrift utan harmoni lemnats, men deremot sjelfvå texten fullständig. Häri ligger således det Hufvudsakliga värdet uti den sednares trohet, hvilken i allmänhet bör erkännas, med det vittnesbörd derjemte, att korrekturläsningen har mera omsorgsfullt blifvit besörjd än vanligt är vid arbeten, hvaribland äfven psalmböcker, som utgifvits ifrån Li: dska tryckeriet. Man bör dock anmärka besynnerligheter vid användandet af vissa skiljetecken, helst tankstreck och utropstecken. Hr Pettersson bar i detta afseende merändels upptagit den föga godkända Carlenska interpunktionen, uti en psalmbok, tryckt hos Norstedt, 1848; Skiljetecknen anses vanligtvis vara småsaker; men genom ändrad isterpunktion förstöres mången gång författarens tanke både i vers och prosa. Denna psalmboksupplaga utmärker sig framför de tvenne andra genom korta underrättelser om psalrnas och melodiernas ursprung och författare m. set ss sets INST gave tt