Aftonbladet – 1 oktober 1859, sida 3

ju oupphörligt, och Kina är ju det mest odlade land i verldens Ja väl. Kinas jord hålles genom odlingen i ett ständigt ungt skick, om äfven den kinesiska folkkarakteren påtrycker dentia odling sin stela förkonstlade karakter. Tänkom oss odlingen upphöra i Kina. Hvad karakter skulle dess natur väl derigenom antaga? Eller, för att på närmare håll söka oss ett exempel, bära icke de förstörda och slutligen öfvergifna hedarne å vestra Gotland och i Bohuslän ålderdomens karakter? Och om man åter skulle börja odla dem, huru skulle de icke grönska såsom föryngrade! Det var en sådan ungdom, en sådan föryngring man finner i vissa traktr af Holland, såsom hela sträckor utmed jernvägen från Arnheim till Utrecht och Amsterdam. Och jag har således med dessa yttranden om japanska prodromer, i Nord-Hollund å ena sidan och odlingens föryngrande makt i andra delar deraf endast angifvit hurusom olika karakterer i olika delar af Holland gifva sig tillkänna — i den yttre naturens behandling. Detta föranleder åter att antyda en erfarenhet, som jag här i Holland tyckt mig finna förnyad. Det är genom tillsättningen och tillblandningen af nya bildningselementer som ett folks lif hålles vid makt och stärkes. Sålunda äfven i Holland. Genom de elementer, som genom dess södra delar, isynnerhet öfver Rotterdam och Haag, intränga, dels från Tyskland och Belgien, dels från Frankrike och England, synes lifvet der i dessa städer vara vida friskare och lifligare än i de norr m Harg belägna trakterna. Liäåt ett folk sluta si2 inom sig sjelft, och det skall åldras i förud. Tänkom oss England icke hafva blifvit bildadt under en ständig inblandning af nya racer och nya elementer, och vi skulle ej kunna länka 088 det så lefvande som det dock ännu är. t (Forts. följer.)