Aftonbladet – 27 september 1859, sida 3

saken och måhända vålla, att kretsen i verkligheten finge någon riksdagsman, hvilkens qvalifikationer flertalet af valberättigade icke kunde godkänna. Stadsmäklaren JIfolm förklarade, att han numera afstode från att ifrågasätta hr Schartau såsom kandidat. Vid anstäldt profval, i hvilket 36 valmän deltogo, erhöll hr Rinmen 23 och hr Arnell il röster. LAÄNDTBRUEE. (Forts. fr. gårdagsbl.) Erfarenheten har länge vitsordat, att af tvenne djur, som erhålla lika gvantum foder. kan det ena ofta gifva en hög inkomst, det andra åter kvappt betala sitt foder. Victen f alt ega djur, som väl betala de på dem nedlagda kostnader, inser en och hvar, äfvensom att förädla dem med hänsyn på det ändamål som man åsyftar. Men om sättet huru man dervid bör tllvägagå äro åsigterna delade, och den frågan: är det bäst att dla en race inom sig sjelf, eller genom korsning med andra racer? fortfar att utgöra ett stridsämne. Den kan dock endast på praktisk väg lösas, och hvarje ny erfarenhet, som härutinnan vinnes, är af vigt. Den omständigheten. att Bakewell på ganska kort tid bildade sina utmärkta racer af hornboskap och får, gifver stöd åt den åsigten, att det skedde genom korsning; han hemlighöll sitt förfaringssätt med yttersta omsorg, hvilket äfven gifver stöd åt den nyss anförda åsigten, ty om förädlingen icke skett genom korsning, så hade han icke behöft förhemliga sin metod, hvilken. om den bestått uti inafvel, hade erfordrat lång tid och flera generationer. Den förbättrade korthornsracen, onekligen den bästa som finnes, bildades bevisligen af bröderna Colling genom användandet af en tjur utaf annan stam, och att nämnda race är en produkt af flera, sedermera verkställda korsningar, bestrides icke heller af någon i Englaud. Ayrshireracen var ursprungligen svart och hvit, men sedan racen korsades med Durhamtjurar, har den blifvit sådan den na är. Från den tid, so.n lgger oss vida närmare, har erfarenheten beredt oss flera bevis på korsningens fördelar i afseende på bildandet af nya racer. Till dessa räknas i England fåren af de förbättrade Cotswoldsoch Oxfordsshire-racerna. Den förra uppkom genom en ringa inblandnirg af Leicesterblod, hvilket hade till följd att den gamla, illa formade Cotswoldsracen. uppnådde sin nuvarande fullkomlighet); den sednare åter har uppkommit genom. korsning af Mampshireoch Cotswolds-får. I Frankrike hafva tvenne nybildade racer ådragit sig uppmärksamhet, nemligen Aijr-Durham-Bretoune-racen och Charmoise-racen. Bildaren af den förra hornboskapsracen lefver ännu och har meddelat, att sedan han länge, men förgäfves bemödat sig att förädla den gamla Bretoune-racen inom sig sjelf, så jade han korsa den med Ayrshireoch korthornstjurar och lyckades derigenom bilda den förstnämnda racen, som nu erkännes förträfflig både såsom gödboskap och mjölkproducent. — Charmoise-fåren hafva uppkommit genom att korsa får af olika franska landtracer med den engelska Newkent-racen. Charmoise-racen tager nu höga priser vid de franska landtbruksmötena, och baggarne säljas till höga belopp för att förbättra andra racer. Alla dessa fakta och vida flera måste försvaga inkasten mot husdjurens förädling genom korsning. Omöjligt är det dock ingalunda, att förädla en race inom sig sjelf; men dertill fordras k:nske ett sekel — och vi lefva så kort och vi veta så litet huruvida våra efterkommande hafva vilja att fortsätta ett halfgjordt arbete med så oviss framgång, — yttrade hr Nathhorst. Märkligt är också, att icke någon enda af dem som försvara racernas förädling inom sig sjelfva, lyckats verkställa hvad de sjelfva försvara ). Några nya kulturväxter, förtjenta af synnerlig uppmärksamhet eller passande för våra förhållanden, ha icke under det förflutna året förekommit. Holues saccharatus, som odlas på experimentalfältet, synes likvisst förtjent af uppmärksamhet, såsom gifvande ett ymnigt och närande foder, hvilket med stor begärlighet förtäres af djuren. I Frankrike är dess kultur vida spridd. De flesta framstegen i landtbruksvetenskapen på senaste tiden äro gjorda hand i hand med agrikultur-kemien. De hastiga framsteg. som denna tagit, äro en följd af det förbund. hvilket blifvit knutet mellan jordbruket och kemien och som framkallat de agrikulturkemiska försöksanstalterna, af hvilka blott i Tyskland finnas trettiofyra. En sådan är nuv under organisation vid experimentalfältet. Behofvet deraf erkännes af alla sakkunniga. Vi sakna alla analyser på svenska sädesarter. rotfrukter och foderväxter samt på produkterna af vår boskapsskötsel; äfvenså alla. ve tenskapligt noggranna utfodringsförsök. Det allmänna intresset för dylika undersökninga dock väckt. Man har förordat dylika försöksanstalters inrättande äfven vid de begge landtbruksinstituten. Orätt vore det att misströsta om framgång för en så vigtig sak och att ej den dag snart skall gry, då man i Berzelii och Scheeles fädernesland skall lefva i okunnighet om beskaffenheten af de alster. på hvilkas produktion fäderneslandets ekonomiska sjelfbestånd hufvudsakligen beror. ) Af denna race finnes nu en liten hjord på experimentalfältet. Gumsarnes lefvande vigt är omkring 14 lisp., tackornas 9 a 10 lisp. De äro relatift lättföddare än Leicesterfåren, och ega framför dessa den egenskäpen att anrätta mera kött, utan att detta blir så öfverfyldt med talg som fallet är med de sistnämdas. Ref:s anm. ) Då vi hört personer ogilla införandet af utländska racedjur till de svenska husdjursstammarnes förädling, under förmenande att dessa, såsom varande inhemska racer, ega företrädet, om de blott förädlas inom sig sjelfva. och för öfrigt väl vårdas, synes man förbise att i Sverge noga räknadt icke finnas några inhemska racer i egentlig bemärkelse, med undantag af de hvita fjellkorna och de små s. k. kungseller Ölandshästarne. . Troligen finnas k-— or oo LL KR —-— SS a rm