Aftonbladet – 27 september 1859, sida 2

konungsdom) inrättades, som landtregeringen. Alla embetsmän skulle årligen på viss tid inställa sig i Stockholm a!t för sin förvaltning göra räkenskap, nemligen lagmän, häradshöfdingar och alla domare inför hofrätten; tygmästare, landsöfverstar och slottsböfvitsmän inför krigskollegium; alla de, som rikets flottox och deras byggning och tillredning hade under händer, inför amiralitetskollegium; landshöfdingars sändebud och agenter inför kansli kollegium, hvad dess ärenden vidkomme, och sist alla, som hade med rikets inkomster och utgifter att göra eller haft något under händer eller något disponerat inför räkningekammaren. Vidare skulle ätven kollegiernas resp. chefer årligen inför konungen aflägga lika beskaffad räkenskap. Komiten medger sjelf, att onekligen mycket af denna ?i många fall förträffligt utvänkta styrelseorganisation? var ganska ?väl beräknadt för vinnande af en ordnad lagbunden och ansvarig styrelse?. Kollegierna blefvo således centrala styrelseverk af hög vigt, såsom utredande och rådgifvande i vissa ärenden, beslutande och verkställande i andra, så ock dömande. Genom sina presidenter, de fem höga riksembetena och genom sina ledamöter af riksens råd voro kollegierna i en så nära förbindelse med regeringen, att de icke utan skäl blifvit ansedda för verkliga regeringsdepartementer. Kort efter denna år 1634 fastställda organisation inrättades 1637 tvenne nya kollegier, eller bergskollegium och kommerskollegium, hvilka äfven erhöllo presidenter at rikets råd, och år 1680 öfverflyttades. vissa af kammarkollegii göromål till ett särskilt embetsverk, statskontoret, med riksskattmästaren till gemensam chef för båda; äfvensom 1693 en annan afdelning af kammarkollegium, den s. k. kammarrevisionen (sedan kammarrätten) erhöll befattning med räkenskapernas granskning och de kamerala rättegångsmålen, med ett kungligt råd, som tillika var ledamot af kammarkollegium, till president. Denna organisation bibehölls hufvudsakligen ej mindre under drottning Christinas än Carl X:s, Carl XI:s och Carl XII:s regeringar; dock fördelades genom den år 1713 utfärdade kansliordningen det kongl. kansliet uti sex expeditioner, nemligen revisionsexpeditionen för justitiemål, och fem statsexpeditioner för administrativa ärenden, nemligen krigsexpeditionen, kammarexpeditionen, handelsexpeditionen samt tvenne utrikes, första utrikesexpeditionen och tyska expeditionen. Uti den förstnämnda var en högste ombudsman (justitiekansleren) chef, och i de öfriga ett ombudsråd chefer. Dessas åliggande var att för konungen föredraga och derefter expediera alla ärenden. Det fordrades således endast att ombudsråden blifvit formligen inflyttade i konungens råd, för att en departementalstyrelse redan då varit färdigbildad; och att detta var konung Carl XII:s afsigt kan slutas deraf, att han i rådet inkallade tvenne föredragande statssekreterare, Piper och Polus, hvilka dervid bibehöllo sina embeten såson föredragande. Vid den regeringssättets förändring, som efter konung Carl XII:s död tillvägabragtes bibehöllos till en början koHegierna i samma ställning som de tillförene innehaft, så att 1720 års regeringsform stadgade, att alla kollegierna skulle hafva presidenter af rikets råd; men i samma mån det byråkratiska elementet under den s. k. frihetstiden fick öfvervigt, förvandlades kollegierna till fullkomligt fristående embetsverk, så att redan 1720 års regeringsform stadgade att kollegierna (med undantag af kanslikollegium) icke vidare skulle ega presidenter af rikets råd. Sedan den tiden har, som bekant är, amiralitetskollegium, hvilket intill 1776 bade sitt säte i Karlskrona, år 1791 blifvit upplöst och i dess ställe år 1803 förvaltningen af sjöärendena inrättad, äfvensom kanslikollegium eller sedermera kanslistyrelsen likaledes i ännu senare tider (1833) blifvit indragen. : Beträftande hufvuddragen af de officiella reformförslag; som med hänsigt till statsförvaltningens ombildning afgifvits efter vårt nya statsskicks införande, redogör betänkandet dels för särskilta utskottets utlåtande :vid 1817 års riksdag, deri de åsigter framställdes, att hufvudföremålen för en ny styrelseverkens reglering borde sökas mindre i besparing af statsutgifter än i en lämpligare inrättning aj den inre styrelsen til vinnande af mera skyndsamhet, enhet och ordning i de albnänna. ärendenas gång; att, vid införande af en sådan ny sakernas ordning, den köllegiala styrelseformen icke vore lämplig att bibehålla; samt at! deremot en ministerstyrelse, sedan alla rättsfrågör blifvit från förvaltningsverken skilda och domsrätten deri till de allmänna domstolarne öfverlemnad, vore den som med ändamålet närmast instämde, emedan nationen då först kunde till fullo begagna sin rättighet att för ministerens förvaltning fordra redo. Utan att bifoga något yttrande öfver detta särskilta utskottets förslag, begärde rikets ständer vid 1818 års riksdag, att en komit måtte tillförordnas att genast och; verksamt företaga ny reglering af risets embeten och tjenster. samt ett förbättradt arbetssätt inom rikets styrelseverk. 1 anled: ning häraf förordnades 1819 en ny komitå, som tillika erhöll uppdrag att, i sammanträde med lagkomiten och de till ekonomiska författningarnes öfverseende förordnade komiterade, tillse att alla rättsfrågor blefve från förvaltningsmyndigheterna skilda. Resultatet af dessa tre komiters gemensamma öfverläggningar blef ett år 1820 afgifvet betänkande, hvilket tillstyrker rättsfrågors skiljande från de administrativa verken, hvarefter, med tilllämpning afdenna grundsats, den särskilta komiten för styrelseverkens reglering i Juni 1822 afgaf sitt betänkande. Komiterade ville väl dervid icke tillstyrka införandet af en ministerstyrelse i ordets egentliga bemärkelse; men ansåg deremot af högsta (2 vigt, för beredande af ordning, kraft och enhet i administration, att i spetsen för hvarje gren af förvaltningen en embetsman vore ställd, hvilken hade öfversigt af alla dess förvaltning tillhörande ärenden, med skyldighet att föreAA me nt DR JR FA KR RT EK SR JA ERA Rh nn föra ARN BR Brr öh nå kn me AA kg RA RR rr Få fa rg RR a men FÖRT ft fn en br FR RI fr DEE RAR JA MR rr 86 RS Ai he mint: NR ar LU Mo VD DA 0V DD AQ PV 2 vv