Aftonbladet – 26 september 1859, sida 3

MR derf, och hade icke kedjan fängslat honom vid pelaren, så är det troligt nog att han skulle hafva yttrat sin harm på ett kraftigare sätt än med ord. Helsman är en skurk! utropade han; men jag skall lefva länge nog för att bämnas på honom. ,Haf tålamod,, svarade Lilini, vedergällningens timma skall nog slå i rättan tid. Så länge ni talar sanning och lyda mina föreskrifter, äro edra lif i säkerhet — bryta ni dessa förbehåll, så vill jag ej svara för eren enda timma längre. Vi behöfva ej säga alt de båda fångarne lofvade allt, och deras gäst lemnade derpå åter fängelset. TJUGONDE KAPITLET. Det är en tid i hvarje menskas lefnad, Som, rätt begagnad, för till ro och lycka — Försummas den, blir färden fram till grafven En följd af olyckor förutan tal — Shåkespeare. Då vi skildra de öden, som träftade hjelten i denna berättelse, är det ingalunda vår afsigt att följa det borgerliga kriget under alla dess vexlingar, medan det nu förhärjade Spanien. Det är alldeles tillräckligt för vår afsigt att nämna, huruledes den ena efter den andra af de generaler, som skickades från Madrid för att taga befälet öfver drottningens trupper, jolef slagen till följd af carlistgeneralens öf; verläpsna snille, hvilken, till stor förvåning ; för Londons och Paris börsspekulanter, vid slutet af sin bana befann sig i spetsen för en ; väl disciplinerad armå, sysselsott att belägra islen vigtiga staden Bilboa. j Detta var El Tio Tomas första misstag och i let blef äfven hans sista. Hans egen plan hade varit att marschera rakt på hufvudstaden, men konungens dåliga rådgifvare segra