Aftonbladet – 26 september 1859, sida 3

LANDTBRUK. Då vi förliden torsdag i korthet redogjorde för landtbruksakademiens sammankomst å expe: rimentalfältet dagen förut, lofvade vi att återkomma till :de intressanta berättelser, som akademiens sekreterare, hr Nathhorst, och professor Wahlberg vid nämnde tillfälle meddelade, den förre rörande landtbrukets vetenskapliga framsteg i allmänhet, och den sednare i afseende på trädgårdsskötseln vid akademiens experimentalfält. Referenten anser sig dock böra erinra, att hvad han nu meddelar grundar sig på de vid tillfället i hast gjorda anteckningar, hvadan referaten icke kunna blifva så fullständiga som han önskade. Hr WNaihhorst anförde, att de problemer inom landtbrukets vetenskapliga område, som nu höra till ordningen för dagen, och hvilkas lösning utgör föremål för så många utmärkta vetenskapsmäns sträfvanden, äro lagarne för växtoch djurnäringen, förädlingen af och införandet af nya varieteter af växter och djur samt besparing af arbete genom anlitandet af fullkomligare mekaniska medel. Med det kollektiva ordet gödning benämner landtmannen den näring; som han gifver åt sina växande grödor. Boussingault har nyligen i en förträfflig skrift, kallad La fosse ä fumiern, bevisat att på det vanliga sätt, som gödningsämnena behandlas, går en fjerdedel, stundom ända till hälften af deras kraftigaste delar förlorade, och den tyske agrikulturkemisten Emil Wolff har äfven nyligen i en uppsats meddelat sina iakttagelser öfver gödselns kemiska förhållande under längre tids förvaring, och lemnat värdefulla uppgifter öfver den vigtiga frågan om sättet att dervid hindra qväfvets förflygtigande. — En aktad agronom Casten har sökt bestämma olika guanoqvantiteters inflytande på produktionen af säd. Försöken dervid utfördes med hafra på en areal af 4 tunnland. Då 535 skålp. guano användes pr tunnland, och blandades med den anfuktade säden samt utsåddes tillika , med den, så gjorde dessa 55 skälp. samma verkan som 110 skålp. nedmyllade med harf efter såningen. Guano, använd till ett qvantum af 8, lisp. pr tunnland, frambringade ett maximum af verkan, och 11 lisp. visade sig vara för stor. Enahanda resultat hade en fransman (hans namn undföll referenten) erhållit. Med en guanogödning af 408 skålp. på tunnlandet, använd på vanligt sätt, hade han blott erhållit en nettobehållning af 60 francs; men med en gödning af 175 skålp. pr tunnland, blandade med säden och utsådd med den, hade behållningen blifvit 153 francs. Det vill häraf synas sannolikt att äfven här ilandet för stora qvantiteter af det dyra gödningsämnet användas och att produktionskostnaden utan behof på sådant sätt ökas. Genom noggranna komparativa försök med ett annat gödningsmedel — fosforsyrad kalk — hade i England blifvit ådagalagdt, att den i förening med guano gemensamt utsådda, tilllika med turnipsfrö, åstadkommit vida högre afkastning, än då fosforsyrad kalk eller guano hvar för sig blifvit genom kupning använda