Aftonbladet – 22 september 1859, sida 3

Förslag till ordningsstadga för : städerna. (Slut fr. gårdagsbl.) Efter i betänkandet skedd redogörelse, angående de ämnen, som ifrågavarande ordningsstadga omfattar, har komiten funnit sig böra särskilt uppgifva orsakerna, hvarföre den icke funnit lämpligt deruti upptaga stadganden i ett hänseende, hvarom lokalmyndigheterna mera allmänt meddelat föreskrifter. — Uti en stor mängd städer har nemligen blifvit vid mer eller mindre strängt ansvar stadgadt: dels att gesäller, lärlingar, tjenstehjon och dylika personer samt löst folk icke utan vissa vilkor få vistas ute på gatorna efter någon utsatt tid på aftnarne, dels att flera än visst antal af sådana personer icke få å gator och andra allmänna platser skocka sig tillsammans på aftnar eller under nätterna, och dels att husbönder och mästare icke få lemna sina tjenare och arbetare tillfälle till nattvandringar, och i en stad är till exempel förordnadt, att icke flera än tre handtverkslärlingar få gå tillsammans på gatorna under vintern efter klockan 7 och under sommaren efter klockan I på aftnarne. Uti afgifna utlåtanden hafva magistraterna i åtskilliga städer fästat vigt vid att dessa och dylika förbud varda bibehållna, eller, der de ännu icke finnas, blifva införda; men utom det komiten ansett betänkligt att föreslå stadganden, hvilka endast för en viss samhällsklass inskränka en frihet, som de öfriga åtnjuta, har komiten trott de uti 10 S af tjenstehjonsstadgan och 37 S af fabriksoch handtverksordningen redan befintliga föreskrifter vara under vanliga förhållanden för let afsedda ändamålet tillräckliga; och skulle tillfälligtvis i någon stad ytterligare bestämmelser varda erforderliga, anser komitån det böra ankomma på vederbörande att tillse, det sådana blifva i behörig ordning utfärdade. Likaledes anmärker komiten, att i Stockholm och måhända äfven i någon annan större stad särskilta föreskrifter äro för ordningen nödvändiga i afseende på hyrkuskar, åkare, egare af omnibusvagnar och andra personer, hvilka betjena allmänheten med körslor; men att, då behofvet af sådana stadganden. icke är mera allmänt och dessas beskaffenheti öfrigt betingas af olika förhållanden på särskilta orter, komitån ansett det böra, efter ordningsstadgans utfärdande, på särskilt prötning bero, hvad i detta hänseende kan vara skäligt att i en eller annan stad förordna. Slutligen har komiten fästat Kongl. Maj.ts uppmärksamhet på några förhållanden, som xomiten vid granskning af handlingarne inhemtat och i anledning hvaraf komitån funnit vidtagandet af särskilta åtgärder vara af behofvet påkalladt. I många, nästan de flesta städer, besörjes nattbevakningen ännu af så kallade brandvakter, -patrullkarlar och andra antagna väktare. De för dem utfärdade regKE TNG DONNER TINA VE ONT NTE