Aftonbladet – 19 september 1859, sida 2

ligen en aftappning af Hullsjön inom Tun1 hems pastorat, hvarigenom flera hundrade l! tunnland jord, som hittills varit utan nytta, ;; kunde göras åtkomliga och fruktgifvande.;, Detta arbete, som vidtagits af bandlanden J.i, Peterson och fabrikören O. F. Dabllöf, begge : boende på Trollhättan, är nu så tillvida fär:: digt, att det endast återstår att utpumpa det ; sista af sjön, sedan densamma förut blifvit betydligt sänkt. medelst upprensning af en derifrån till Göta elf gående å. För dem, hvilka icke varit på stället eller derom tagit närmare lokalkännedom, vilja vi meddela följande korta beskrifning om detta, såsom enskilt företag betraktadt, ganska storartade värf, hvilket vittnar ej allenast om företagsamhet och en klok beräk-: ning, utan jemväl om en riktig uppfattning af dej; lagar, hvilka uppmana till och understödja dylika företag. Hullsjön, belägen några tusende alnar från Göta elf, är grund med plan lerbotten och har icke på något ställe haft större djup än på sin höjd 5 fot, så att densamma af en fullväxt karl kunnat öfvervadas i alla riktningar. Dess botten ligger iikvälj: något djupare än Göta elfs nuvarande yta. För att kunna helt och hållet frigöra densamma från vatten och afleda de tillopp, bestående af smärre bäckrän-. nilar, som lemnat sitt vatten i denna sjö, har man gräft kanaler kring större delen af sjön med högal. bankar. hvilka kanaler utfalla i den å, som ursprungligen afledt vattnet från sjön till elfven. Genom uppreusning af denna å har sjön blifvit sänkt om kring 3:ne fot och resten återstår att tömma medelst ) pumpning. Dertill har ett pumpverk blifvit uppfördt vid sjöns nordvestra ända, der kanalerna gå tillsammans i ån, hvilket jemväl nu blifvit färdigt och drifves med ånga samt aftömmer 160 kubikfot eller 1600 kannor i minuten. Efter inbjudning var ett stort antal af stadens och ortens invånare samlade vid Hullsjön sistlidne lördags eftermiddag, för att taga arbetet i betraktande äfvensom pumpverket, hvilket sedan några dagar varit i full gång. Pumparne, af tackjern, förfärdigade vid Trollhätte mekaniska yerkstad, äro 2:ne cylindrar af 18 tums diameter. ÅAngmaskinen är ett lokomobil, jemväl från Trollhätte verkstad. med 8 hästkrafter, deraf dock icke mera än 3:ne äro behöfliga för att draga pumparna. Maskinen och pumparna arbetade jemnt och väl. Till bränsle åtgick icke stort mera än en famn ved i dygnet. Det förmodades att, såvida icke någon oförutsedd händelse inträffar, detta pumpverk skall draga sjön läns på en tid af omkring tvenne månader. Tvyenne tält voro uppslagna på sjöns fordna botten, äfvensom bänkar och bord med allahanda förfriskningar för de besökande. Man gick sålunda beqvämt och torrskodd der fiskar förut, troligen sedan uråldriga tider, haft sitt hemvist, och betraktade det väl utförda arbetet och huru menniskan genom de medel, som under senare tider blifvit lagda i hennes band, kan förvandla sjö till land och tvärtom. Man åtskildes först sent på aftonen under lifliga önskningar att företaget måtte lyckas till slut och gifva en riklig ersättning till dem, hvilka utfört detsamma, derom ock numera icke några tvifvel lära kunna ifrågakomma. —D — Om några nya försök till poströfveri berättar Arboga Tidning: Då ordinarie posten mellan Arboga och Örebro kl. 2 om natten den 10 September passerade skogen Kägglan, hände sig att hästarne skyggade för en skepnad, som rörde sig vid -vägkanten, men i anseende till mörkret ej tydligt kunde ses; dock ansågo såväl postiljonen som skjutsbonden nämnde uppenbarelse vara något mer än en dimfigurs. Innan bonden hann att få ordning på hästarne och komma förbi, hördes smällen af en knallhatt helt nära. Det torde ej vara förmätet antaga, det ett skott var ämnadt att aflossas, ehuru regnet, som strömmade ned, fuktat: krutet, så att det ej afbrann. Samme postiljon har för några månader sedan varit ute för en annan händelse vid resan genom Lindes bergslag (vi kunna ej med säkerhet uppgifva stället): han blef nemligen trakterad med ett regn af stenar, slungade af en mängd karlar, hvilka för detta ändamäl hopsamlat ett helt stenröse som ammunition. Postiljonen blef utan skada, men postbonden, som raskt körde undan, träffades det oaktadt af en sten i armen. — Bland högre eller lägre tjenstemän torde väl ingen vara så litet skyddad som postiljonen. Tvungen att sitta qvar på åkdonet för att med lif och blod försvara posten, förbjuda honom hans instruktioner att begagna pistolen, innan han förut värjt sig med sabeln. Det är icke troligt att de anfallande, sedan de kommit honom så nära på lifvet, lemna honom tid att spänna hanen på pistolen; men antag att han komme att affyra den, så måste han noga akta sig att icke träffa några ädlare delar af våldsverkarnes dyrbara personer, emedan han då möjligtvis kunde döda dem och således blifva fälld att böta half mansbot. Våra riksdagsmän framlägga i oändlighet motioner, mer eller mindre allmännyttiga; måtte en behöflig och lyckad reform vid postbefordringen komma till stånd vid den snart börjande riksdagen. — Hos konungens befallningshafvande i Wermland hafva följande personer inom länet till den 3 anmält sig till bränvinsillverkning i större brännerier underinstundande bränningstermin: Bruksegaren J. Bredesen på Morast från den 15 Oktober till den 15 November 1000 kannor pr dygn. Landtbrukaren J. A. Åkerström på Säby från den 15 Oktob. till den 15 December 500 kannor pr dygn. Dito .C. J. Mothander i Wall under samma tid 400 k:r pr dygn. Dito J. A. Johanson på Kurlanda under samma tid 400 kannor pr dygn: Majoren A. M. Lagerlöf på Norserud från den 15 Oktob, till den 15 Nov. 350 k:r pr dygn. Således utgör uti dessa 5 brännerier tillverkningens belopp 118,300 kannor och kronans inkomst deraf 70,980 rdr rmt. — Anmälta brännerier inom Örebro län för första månaden äro: Östra och vestra brännerierna utom Örebro stads norra tull, Ånsta socken vid Borrarebacken, Hallsbergs socken vid Tomta, Snaflunda socken: vid Svinnersta och Norra Torpa, Wintrosa socken vid Lannafors, Lindes socken vid Gusselborg. — Kalmar läns norra hushållningssällskaps första landtbruksmöte å Ishult den 45 dennes var ganska talrikt besökt, ehuru väderleken icke var fullt gynsam. De uppställda frågorna diskuterades lifligt; och af talare, hvilka uppträdde, tilldrog sig baron Lybecker, medelst ett upplysande och intressant. föredrag om insamling af skogsfrön, en allmännare uppmärksamhet. I profplöjningen deltogo 18 personer, Kreatursexpositionen var icke af särdeles betydenhet. Af de djur, som förevisades, prisbelöntes flera, såsom en häst från Eds socken med andra