Aftonbladet – 15 september 1859, sida 2

iåsom sifi? öfverherre. Diplomatien förbisåg! detta förhållande... Då Porten i freden utijs Adriattopel afträdde hela kuststräckan från Kubans mynning till Nicolaitästet på södral. gränsen af (merethi, ansåg sig Ryssland be-j rättigadt att--betrakta hela Kaukasus -såsom j: dess egendom: Det faktiska förhållandet be-4 stod blott deri; att Ryssland från alla sidor) afspärrade berget, samt i öster och vester :.nehade långa och smala remsor af kv un, i men-deremot ingenting i det inre landet, undantagandes de få fästningarne vid stora vä-l. geh mellan Mosdokwockh: Tiflis. I:Europa fäste man så godt som ingen uppmärksamhet vid de förändringar, som kriget i Kaukasus åstadkommit. Texten tillfördraget i Adrianopel gaf föga anledning att antaga, att Ryssland betraktade Kaukasus såsom sin provins. Detta fördrag benämnde kaukasierna angränsande folkstammar, och stipulerade ömsesidiga förbindelser af de köntraherafide makierna att använda tjenliga medel.mot derasanfall-och plundringar. Denna benämning angränsande folkstammar och änhu mera afslutandet af ett förbund. mot kaukasierna gåfvo tydligen vid handen, satt: Ryssland icke inför Porten gjorde anspråk på dessa folk såsom undersåter, ty angränsande äro blott sådana folk, som vistas utom gränserna, och ett förbund afslutar man mot: en tredje, icke mot sig sjelf. De följande fälttågen i Kaukasus blefvo. obekanta för Europa. Desto större. uppståndelse väckte det derföre, då i början af år 1836 ett dokument,som benämnde sig tscherkessernas oafhängighetsförklaring, plötsligen kom i dageh i England. ?Med den. djupaste förödmjukelse?, heter det i detta dokument, ha vi erfarit, att vårt land på alla europeiska kartor står betecknadt såsom ryskt område; att fördrag, om hvilka vihafva oss ingenting bekant, blifvit afslutade mellan Ryssland och Turkiet, hvilka skulle till Ryssland öfverlemna. dessa krigare, för hvilka Ryssland darrar, och dessa berg, hvilka det aldrig berört med sinfot; att Ryssland berättar i vestern, att tseherkessiernä äro. dess slafvar, eller röfvare eller vildar, hvilka ingen vänlig behandling kan tämja; ingen lag kufva.. Hvem har rättighet att gifva bort. oss?. Vår trohet har blifvit sultanen erbjuden; men när han har. fred med Ryssland, kan han. ej mottaga den; ty tscherkessien för krig med Ryssland. Vår trohet är en fri gåfva; han kan ej; sälja henne; ty han -har ej. köpt. henne s. Vi äro fyra millioner; mens olyckligtvis ha wi alltid varit;delade efter:olika stammar; språk och trosläras våra plägseder, våra gamla sa? gör, våra förbund ochsfejder äro mångfaldigt olika. Ännu har:ej-ett mål:förenat.oss alla; men vi sakna ej regering, ej vana vid befäl och lydnad: Den anförarej som i krig väljes af hvarje kommun; finner sträng lydnad; våra furstar och äldste herrska, alltefter hvarje orts traditionella bruk, med större anseende än i de stora stater, som omgifva oss; men emedan vi icke ha något gemensamt öfverhufvud bland oss, ha vi, som . fordom gåfvo Östern dess herrskare, städse följt er främ vande anförare. .Så ha vi, frivilligt underkastat. oss khanernas på Krim och sedermera sultanernas i Konstantinopel herravälde. — Vi äro ändtligen alla förenade såsom en .man i hatet mot Ryssland; ieke: mer. än. 200.000 af. vårt folk hå under detta; långvariga. krig med Ryssland blifvit underkufvade;. af de öfriga har: iogen enda at fri vilja tjenat ryssarne.. . Många barn ha blifvit bortröfvade, många,söner af förnäma familjer: bortförda .såsom.gislan; men hvar och en, som bar minnet af sitt hem inom sig. har. förstått. att rädda. sig. Vi ha. bland oss män, som blifvit gynnade; utmärkta och smickrade af kejsaren; de ha föredragit sitt hemlands faror framtör en dylik ära. ..Vihabland oss tusentals ryssar, som föredraga vårt, barbari framför Rysslancs civilisation. . Ryssland har bygt fästningar på vårt område; men ingen vågar sig längre bort än. deras skanoner nå. 530.000 ryssar bröto nyligen in bland oss och blefvo slagna. Genom vapen, ej genom ord eröfras ett land. Men om Ryssland lägger oss under sig, så skall det ej ske med vapen, utan genom att afskära alla förbindelser för oss,;.-samt dervidybetjena, sigiraf Turkiet oeh Persien; likasom om de redan vore dess egendom;vgenomoatt tillspärra bafvet och innesluta kusterna; genom att förstöra icke allenast våra skepp, utan äfven andra staters skepp,.som nalkas oss;rgenom tt hålla: våra produkter från .marknaden och -beröfva., oss tillförseln -af.salt och krut och andra krigsbehof, hvilka äro lifsförnödenheter för 0ss; samt slutligen genom att beröfva oss sjelfva boppet.? . ra : a Denna sjelfständighetsförklariog, för hvars framläggande inför Europa..manootvifvelaktigt hårvatt tacka den engelske sparlamentsledamoten Urquhart, hade tydligen för ändamål ätt påkalla Europas, förnämligist Englands uppmärksamhet, och hjelp;för. det förasitt oberoende kämpande folket: Men engelska regeringen, för hvilken Palmerston då stod i spetsen, bekymrade sig icke om detta vädjande . på samma, gång till dess ädelmod och till dess omsorg. om egna fördelar... Pvärtom, då kort? derefter ett engelskt fartyg uppbringades af rystarne på tschersessiska kusten, såsom: hbafvandesbrutitsblekaden,. lät Englands regering, dervid bero, bvarigenom : Rysslands besittningsrätt kan anses ha blifvit de fakto erkänd. ; Å B rgsfolken måste. derföre . forttarande.-såsom tillförene mtkämpacsin strid på egen nand och under förbållanden, som blefvo alltmer ogynsamma. i den mån afspärrningen från hela den-öfriga,verlden blef slltmer fullständige-Ochilikväl bafva.de, genom, sagolika bragder, om -hvilka. ryktet tid efter annan Sats norton EERTE mama mn SA SLS Ilyssnä till en städar bön, ty all vår egendom: