Aftonbladet – 13 september 1859, sida 2

oot hvar känner ett öemotståndligt behof att deröfver uttrycka sin glädje. Det har bevisat att klassindelningen, inom hvars fjettrar bufvudstadens valordning förut legat, måtte ba starkt hämmande bundit och tryckt på den medborgerliga andan; men att denna — änlock frisk och kraftig i sitt inre — i samma ögonblick fjettrarne brötos, förmådde utveckla sig lika sjelfständigt som fosterländskt. Hufvudstadens välberättigade hafva härmed intavit en politisk betydelse och karakter, som de udrig förr egt; och alldeles otvifvelaktigt skall töljden blifva den, att de — de valberättigade — hädanefter komma att utöfva på sina riksdagsmannaombud ett långt större inflytande än de hitintills gjort, på samma gång dessa ofnbud likaledes skola komma att kraftigare inverka på riksmötets förhandlingar. än de äldre, klassvalde. Den direkta vexelverkan mellan valmännen och riksdagsombuden förmedelst den öppna kandidaturen och profvalen ökar de förres politiska intresse. gör deras röst mera personligt afgörande vid valurnan, samt ålägger de sednare starka moraliska bm:d. omöjliga att upplösa. Likgilan är härmed helt visst för tighetens slentnal är h allti Vi -arje nytt val skola nya alltid bruten; Vid ny el da det. all kandidater tippstå, konkurre.. 4 männa tänkesättet till nytt Hf, ne war År en sålunda komma till en ällt klara. iullkomligare insigt om representatiotiend Vermliga vigt. Man har förebrått hufvudstadens liberäla press att undet yalagiationen hafva gått alltför skarpt och häftigt tillväga mot vissa personer. Vi kunna icke instämma i denna anmärkning. Frågan gällde att i fosterländsk och frisinnad anda bryta väg för författningen, sådan den 14 riksdagsordningen nu är. Förfäktarne derföre måste nödvändigt intaga en helt och hållet rationel ställning. De persotiet, som förkastade både kandidaturen och profvalen, måste beslutsamt bekämpas. Huru utmärkte de i öfrigt känna vara, stodo de i denna fråga efter sjelfva författningen, efter sin tid. Deras åsigter höllo mera jemna steg med tänkesättet. Ingen rörnekar hvarken hr Schartaus eller hr Wilanders förtjenster om det allmänna, men lessa förtjenster stodo icke i öfverensstämmelse med den utveckling, som 14 nu gifvit städernas representation. Öaktadt man med den 40-gradiga skalan trott sig binda valkorporationerna, söndersletos dessa band af den direkta, personliga valrätten; och — detta med rätta. Hvarje konsideration hade varit en svaghet, hvarje eftergift ett fel. Otvifvelaktigt ålåg det den liberala pressen att träda oförskräckt och öppet i spetsen för fordringarna. Pligtskyldigt har den äfven gjort det, och en afgörande politisk seger blef derigenom äfven vunnen. Profvalen och kandidauren äro numera en oeftergiflig sanning. Till nästa riksdag skall ingen ens våga höja sin röst deremot.Hade pressen, i stället att tillvägagå som den nu gjort, vacklande tagit på alla händer, beskedliggörande sväfvat fram oeh tillbaka i sina omdömen om personer, intagit den marmorerade ställningen mellan svart och hvitt, hade säkerligen följden endast blifvit en ganska tvifvelaktig framgång; och — för att döma af gammal erfarenhet i någorlunda dylika fall — skulle den — pressen nemligen — f.ån samma håll, som den nu upppär förebråelser för intolerans, hafva — och det med långt mera skäl — blifvit anklagad för obeslutsamhet och vankelmod. För vår del känna vi oss manade att uttala vår största aktning för den sjelfständiga hbufvudstadspressens hållning i detta ämne. ale Man läser i Jönköpingsbladet för den :de: Såsom ett notabelt dödsfall må omnämnas, att Jönköpings tillämnade filialbank aflidit af strypsjuka, efter en embryonisk tillvaro af cirka tre år, djupt sörjd och saknad af alla lånbehöfvande. — Vid den i torsdags hållna extra bolagsstämman, då afgörande beslut skulle fattas, huruvida banken skulle öppnas med den ringa försträckning, som kunde erhållas från riksbanken, eller icke, var ej allenast öfvervägande meningen för det sednare alternativet, utan man fann sig äfven så utledsnad af de svårigheter inrättningens tillvägabringande hittills rönt, att man icke ansåg det löna mödan besluta om uppskof till bättre tider, utan bestämde sig för att med ens afgöra om företagets inställande och bolagets upplösning. Några röster höjde sig visserligen häremot, men stannade i minoriteten. Till följd af detta beslut komma de hittills hatda omkostnader att efter aktieantalet fördelas på tecknarne. — Patent har kommerskollegium utfärdat för: civilingeniören i Paris F. A. Testud de Beauregard, under 10 år, å en genom inlemnad ritning och beskrifning angifven sferoidal-generator; kemikern från London M. Gilbert, på 5 år, å ett beskrifvet sätt att å väfnader, belagda med kautschuk, anbrin-; ga yllestoft; .samt handelsbolaget V. O. Delphin, jemväl under 5 års tid, å en beskrifven uppfinning att för tillverkning. a tapeter använda vattenglas. — Borgareed har i dag inför handelsoch ekonomikollegium blifvit aflagd af skomakaremästaren C. R. Bergström. — Handelsoch ekonomikollegium har medelst i dag utgifna utslag bifallit följande ansökningar om burskap, hvar och en å sitt yrke: målaremästaren i Kalmar J. A. Hammar, tumstocksmakaregesällen P. A. Rickzell, tapetseraregesällen J. A. Edvall, perukmakaregesällen J. R. Blomberg, stenhuggeriarbetaren J. J. Staberg. Derjemte har bifall lemnats åt förre fabriksidkaren A. O. Stenström och S. C. Benzows ansökan att ad ERA Aa IE ED LENS VR are Pl RPG KR NR