Aftonbladet – 6 september 1859, sida 2

Bref från Danmark. Köpenhamn den 2 Sept. I de sa franska, spanska eller neapolitanska intrigstycken, hvartil jag i mitt sista alluderåde, händer det, som sagdt, att bakom hela palatskomedien rör sig ett parti, som åsyftar någonting alldeles icke komiskt och fven till slut drifver det till en mer eller mindre betänklig ytterlighet; men det händer också att dessa djupare planer förolyckas på halfva vägen, och man har äfven i detta slags pjeser exempel på att den, som gräfver gropen för en annan, faller sjelf deri. Detta sista är icke den minst pikanta utvecklirgen af dramat, det är i hvad fall som helst den muntraste. Det händer också att stycket i första och andra akten kan vara icke illa anlagdt, men att det redan i den tredje snöphgen upplöser sig till ingenting alls. Det är då hvad man kallar en flau historia och vittnar afgörande om bristande talang hos författaren. Felet kan repareras i ett efterspel — sant! — ehuru detta dock aldrig blir af den helgjutna och ertistiske effekt som eljest. Nåväl, med efterspel eller utan efterspel, vår tid är, som jag nyligen yttrade och hvad jag just insisterar på, ingalunda så utan sina historiska kome tier som folk i allmänhet förmenar, och hade jag icke ann:t för dagen att skrifva om, detta kunde bli ett ganska kuriöst ämne för en liten bebandling i den intima memoirens tacksamma genre. För att nu återkomma från Neapel och Span en, har IE. M. konuug Fredrik den 7:de i förrgår -afrest härifrån till Flensborg och Glicksburg, der man fortfarande med mycken längtan väntar fill lägret en hög gäst ifrån det svenska brödralandet, Konungen åtföljdes (förutom af sin gemål) af sin generaladjutant Hagerman Lindencrona, men jemväl af sin resemarskalk kammarherrn Berling. Generaladjutanten och resemarskalken tycktes vid afresan vara de bästa vänner under solen, och den förre så. snarare ut som om han dagen förut hade gjort den sednare sin .förbindliga uppvaktning, än som om han veckan förut hade — Lika godt! Sedan jag kommit att nämna k-mmarherre Berling, tillåt mig säga — eftersom det i alla