Aftonbladet – 1 september 1859, sida 3

?Vi äro icke känslolösa för detrop af smärta, som från så många delar af Italien framtränger till oss?. Konungen svarade honom med följande ord: Jag tackar eder för den vackra skänk som I medfören, och för de ord, med hvilka I hafven beledsagat den. Detär sannt, att från den stund jag kunde företaga något har jag utan uppehåll egnat mig åt nationens ,beliga sak. På densamma tänker jag hvarje ögonblick, åt densamma egnar jag hela mitt lif, och jag skall, derom är jag viss, dö med dessa tankar i min själ, dessa känslor i mitt hjerta. Svårigheter och olägenheter hafva uppstått, hvilka måste besegras, och denna seger skall vinnas, ty jag har varit vittne till det mod och den disciplin hvaraf italienarne äro mäktiga. För ögonblicket kan man dock ej gå längre, ehuru jag lifiligt önskat det. Midt under öfverståndna smärtsamma känslor, har jag funnit en stor tröst. Jag har sett ati italienarne hafva förstått mig och icke hysa tvifvel om mina redliga afsigter. Massorna.. om de hänföras af väldiga sinnesrörelser, misstaga sig understundom, och jag skulle icke hafva räknat så noga om jag blifvit misskänd; men jag upprepar det, jag hafver intet att förebrå italienarne. Det synes ofroligt, att uti några länder, som ej äro gynsamt stämda för oss, .man ej begriper, eller låtsar sig icke begripa, att det ej finnes något dunkelt eller bakslugt uti min politik. Öppenhet och rättframhet gå hand i hand med densamma. Att jag går rakt mot mitt mål misshagar dem måhända. Den italienska frågan är så klar och just derföre vill man måhända ej för den, Anmärkningsvärda äro den enighet, ordning och klokhet som i detta ögonblick ådagaläggas af Toscanas, hertigdömenas och Romagnas befolkning. Jag tövkte visserligen icke att Italien ej vore i besittning af dessa egenskaper, men åsynen af en sådan hållning ingifver mig tröst. Skänken mig derföre, mina herrar, edert förtroende och glömmen. ej, att jag nu och framgent skall göra allt hvad jag förmår för Italien.? Kardinal Antonellis afskedstagande skall blott vara skenbart. Den fransksinnade kardinal Pietro har väl blifvif utnämnd till statsrådets president, men Antonelli kommer att vara statssekreterare och president j ministerrådet. TURKIET. Rörande jordbäfningen i Erzerum berättas följande: De första jordskalfven inträffade den 11, 14 och 26 Juni. Genom desamma blefvo 1460 hus totalt förstörda, 2446 årt skadade, 962 så illa tilltygade, ätt de äro obeboeliga, samt 27 minareter, 63 badanstalter, 864 bodlokaler och 65 skolor tötalt instörtade. Stadens fästning och andra försvarsverk blefvo svårt skadade. Bland dem, som under denna första period blefvo offer för densa olyckshändelse, har man påträffat 300 män, 502 qvinnor och barn dödade samt 192 sårade. Den 15 Juli förnyades jordbäfningen och den 17 Juli voro stötarne, som gingo från öster till vester, vida våldsammare in första gången och föranledde ännu förfärligare följder. De 2446 hus, som förra oången endast våldsamt skakades, instördade nu totalt, hvilket äfven var fallet med de 962 som då blefvo obeboeliga, och citadellet förvandlades till en ruinhop. Man kände ännu ej antalet af de nya offren, hvilket dock var högst betydande. Stadens återstående befolkning var försatt i yttersta bestörtning, och utvandrade ij massa till Karput, Ispir, Kars ochAlexandropol. Det antal familjer, somred.n lemnat Erzerum, utgjorde mer än 2000. a