Aftonbladet – 31 augusti 1859, sida 3

hvilken de kunna anses utbildade, blifva de oftast uppblandade med fremmande beståndsdelar, hvilka då antingen fullkomligt gå upp i det äldre språket, såsom fallet är med några från latinet till svenskan öfvergångna ord — eller ock sjelfva få ett visst berravälde öfver det inhemska tungomålet: så är t.ex. hos 058 förhållande så de många från franskan -lånade eller efterbildade ordena. I Aftonbladsartikeln anföras exempel af bufvudsakligen förra slaget, och artikelförf. tillägger: Sådana häfdvunna lån vill väl ingen på allvar försöka att få bort. Ännu mera behöfligt blir bibehållandet af de främmande ordena, då dessa äro hvad man kallar termer: elasticitet t. ex. kan visserligen öfversättas med spänstighet, men de hegge ordena kunna dock visst ej i alla bemärkelser nyttjas om hvarandra; repertoir, återgifvet med skådespelsförteckning eller något dylikt, låter tungt och fyller ej betydelsens omfång, 0. 8. V. Äfven i detta ämne kan dock åtskilligt ännu vara att tillägga. Stockholm den 18 Aug. 1859. MS. P. S. Sedan ofvanstående var färdigskrifvet, kom mig : Aftonbladet för samma dag tillhanda, innehållande en fortsättning af hr R. v. K:s uppsats mot eller om min Samtideartikel, något, som i den föregående(Aftonbl. för d. 10 Aug.) alls icke förutsades. Vidhållande min ofvan angifaa åsigt om nödvändigheten af vissa grundsatsers afgörande eller åtminstone proklamerande, innan man går till frågans detaljer, har jag dock ej tvekat att till en börjän aflemna det nu afgifna svaromålet. M. S.