Aftonbladet – 31 augusti 1859, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet. Undertecknade anhålla vördsamt att ännu en gång få i Aftonbladet infördt ett svar — det sista — till insändaren af artikeln Om osäkerheten på konl. Djurgårdens. Ehuru det kunde väntas. att djurgårdsboernas genmäle ej af insändaren skulle lemnas obesvaradt, hade man dock föreställt sig att detta svar skulle vara affattadt i ett mera sansadt och insändaren mera värdigt språk, eller åtminstone, att insändaren skulle upptagit genmälet punktvis till besvarande och ej, såsom skett, helt och hållet. afvikit från den beifrade saken, hvartill djurgårdsboerna än en gång i korthet vilja hålla sig. Eget nog uppstod för några dagar sedan ett slagsmål invid den nyupplåtna ölstugan, hvilket storartade slagsmål med åtskillig blodsutgjutelse dock inskränker sig dertill att, enligt berättelse, en förnäm betjent erhöll välförtjent stryk. derföre att han tussat sim hund på några förbigående karlar. Hvad åter riksdagsmannens öfverfallande angår, så skedde detta vid utgåendet från värdshuset Lybeck,, der sällskapet tillsammans intagit förtäring; -men då detta värdshus lyder under Stockholms stad, som deraf uppbär alla kontributioner i och för utskänkningsrättigheten, så torde öfverståthållareembetet för polisärenden få skrifva nämnde obehagliga händelse på sin egen räkning. Frågan, hvem som skall vidmaktbålla ordningen å kongl.. Djurgården,, hafva vi redan besvarat i vårt förra geomäle, men tillåta oss dock för bättre minnes skull här meddela innehållet af det åberopade kongl. brefvet af en-redan för 45 år sedan eller d 26 April 1814 utfärdad Kongl. Maj:t kungörelse, som nålägger Stockholms; stadsfiskaler och polisbetjening att till hela Djurgården sträcka den tillsyn och handräckningsåtgärd, hvarigenom, lag och ordning ibland inträffände folksamlingar må bibehållas, förbrytelser och brott, som derstädes varda föröfvade upptäckas, lösa och misstänkta personer äfvensom tjufgsds. efterspanas och sökas, samt i dylika ärenden göra behörig anmälan och för brytaren till laglig ransakning inkalla eller inställa hos öfverståthållareembetet, som eger att öfver sådana förbrytelser och brott hålla förhör och ransakning, innan desamma till vederbörlig domstols pröfning öfverlemnas.n En liten jemförelse emellan polisstyrkan i hufvudstaden och anslagen till denna år 1814 och 1859 skulle säkerligen: till:en förvånande grad visa, med hur ytterst ringa. medel, mot de nu änslägna, ordning och lugn den tiden ansågos kunna bibehållas såväl inom hufvudstaden som på Djurgården. Farhågorna för osäkerheten å Djurgården voro likväl den tiden mångfaldigt större, cmedan Djurgården ännu då fortfor att vara ensamlingsplats för det s. k. lägre folkets nöjen, hvaribland flera icke voro af den fredligaste -art, till exempel slantspel, som numera är nästan totalt utrotadt; hvarförutan utskänkningsställena; som nu förnämligast af. de mera förmögna klasserna besökas, den tiden bestodo af krogar och ölstugor på öppna fältet och i backarne. Icke desto mindre afslog Carl XIV Johan sedermera gjorda ansökningar om Djurgårdens förläggande under Stockholms stad i vidsträcktare mån än som redän eger rum, hvilket afslag sednast meddelades: genom ett Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 25 November 1836. Djurgårdsboerna hafva ej begärt att Djurgårdsstyrelsen skall hålla polisen vid makt,. Djurgårdsboerna hafva tvertom. allsinte .begärt någon polisförstärkning, ej ens de högst uppsatta styresmannen öfver Djurgården, såsom H. Ex. riksmarskalken eller djurgårdsintendenten häfva, oss veterligen, begärt någon tillökning i:polis, hvilket dock säkert händt, om det ansetts af behofvet päkalladt. Det vore således förlåtligt att tro, det insändaren med sitt ifrande för den föreslagna :polisförstärkningen möjligtvis hade helt andra intressen än att angifva ändamålet, ty insändåren gendrifver alldeles: inte den i vårt genmöle anförda omöjligheten och otillräckligheten för de 13 föreslagna polismän att vidmakthålla ordnin gen på den: vidsträckta domänen, Om djurgårdsboerna skola betungas med underhåll af polis, lärer väl insändaren äfven vara betänkt på att yrka, det bebyggarne: å Haga, Ulriksdal, Carlberg, Drottningnolm, Katrineberg m. fl., hvilka ställen äfvenfaf Stockholms publik flitigt freqventeras, skola med lika skäl åläggas skatt för underhåll af polis derstädes. Äfven har insändaren ej nämnt ett ord om den summa, som pöliskassan uppbär för utskänknidgsrättigheterna i. Djurgårdsstaden och för hvilken summa den endast håller 2 poliskonstaplar. Djurgårdsstaden eger en mycket obetydlig tomtvidd, men här dock bland sina högst 1000 innevånare 12 å 13 utskänkninogsställen, . Insändaren.. vågar väl ej förneka att de påkallade oordningarne m. m. dylikt hafva sin egentliga upprinnelse från denna stadsdel. Vill man anföra påståenden, bör man grunda dem på fakta och ej, såsom insändaren, på löslig förmodan; ty de anförda, tomtörebeloppen äro till en del ej allenast ökade utan äfven 4-å 5-dubbladei(t. ex. Skansen 83 rår 16 sk. bkoö i stället för 16 rdr 32 sk. Eols kulle 33 rår 13 bko i stället för 7 rdr 24 sk., Pohlsro 30 rår bko i stället för 20 rdr cte. ete.; åtskilliga andra af nämnde tomtören höra åter alls icke till denna rubrik, utan utgöras af s.k. ,vägöppningspengar, scm, tomtegarne betala till Djurgårdskassan för det de få: hafva port eller, grind till Djurgården, och NR SPÄNNA RANA