Aftonbladet – 30 augusti 1859, sida 2

Förberedelser till hufvudstadens riksdagsmannaval. Sammanträde och profval i tredje valkretsen. Grosshandlaren Schwans och expeditionsselkreteraren Lovens framträdande såsom kandidater. Grosshandlaren Hjerta, som anmodades att fortfarande fungera såsom ordförande, Ööppnade sammanträdet och tillkännagaf, att hr Schwan och Lovån, i anseende fill: hvilkas frånvaro sammanträde hade blifvit till denna dag ajourneradt, nu vore till staden återkomna. På fråga om man hade några flera kandidater att föreslå, ,nämndes af målaren Sjöblom garfvaren Hesselgren såsom en man, den der bestått profvet och gagnat fäderneslandet samt stått på arbetsklassens bästa. Ordföranden erinrade, att hr Hesselgren re. dan stode på kandidatlistan. Ordet lemnades derefter till Grosshandlaren Sohwan: Hr ordförande, mina herrar! Innan jag går att afgifva.min troseller rättare min syndabekännelse, anser jag mig böra bedja eder ursäkta om jag blir-något lång, kanske till och med långtrådig. Innan jag yttrar mig ihufvudsaken, torde det dock tillåtas mig att yttranågra ord om mig sjelf, för att afskudda mig den förebråelse för inkonseqvens, som i annat fall: kunde göras mig. Vid sista riksdagens slut, då det, med anledning af den plats jag innehade, ålåg mig att uttala en afskedshelsning till det gamla borgareståndet, yttrade jag, att mina aftagande krafter och de tre riksdagar jag redan bevistat vore för mig skäl nog att j vidare försöka min lycka på den offentliga banan. Vidare har jag under den långa valstriden ofta för mina vänner gifvit tillkänna, att jag på intet vilkor nskade ifrågakomma såsom riksdagsmannakandidat. Pimade händelser hafva emellertid förmått mig att ändra öfvertygelse, och jag uppträder derföre :u i denna tredje valkrets såsom sökande, Detta sker dock icke för att tillfredsställa någon egen äregirighet eller derföre att jag tror mig kunna utöfva något stort inflytande; men sedan sista riksdagen här här bildat sig ett sällskap, som har talrika utgreningar i alla samhällsklasser och hvars syftemål är att söka tillintetgöra allt hvad som vid de sednaste tre riksdagarne blifvit uträttadt till framåtskridande, till förkofran i många riktningar, och återföra oss dit der vi befunno oss för flera årtionden tillbaka. Då jag varsnar dylika sträfvanden riktas mot de mera framåtskridande beslut, som efter så många och hetå strider blifvit fattade och lyckligt genomförda under de sednaste riksdagarne, så mäste man befara, att der föres annat i skölden än hvad som föregifves, och att man ej lärer påräkna att kunna åstadkomma den önskade återgången utan att sträfva att vinna inträde i konungens konselj för att styra landet enligt helt andra åsigter än dem, som under de sednaste åren der gjort sig gällande. Min öfvertygelse angående allmänna angelägenheter torde vara temligen känd på grund af min erksamhet såsom representant under tre föregående riksmö en. Hvad jag tänkt det har jag talat, och såsom jag talat så har jag röstat, och jag är lycklig att kunna säga, att jag icke funnit anledning att ångra något af de beslut, till hvilka jag medverkat eller i hvilka jag deltagit. Jag räknar mig bland annat till förtjenst att hafva biträdt det beslut, som fattades denna minnesvärda 13 December, då för första gången sedan år 1809 ett verkligt steg uttogs på reformens bana. Alla torde icke ha gjort sig full reda för betydelsen af detta steg, men dess följder skola måhända blifva oberäkneliga. Derföre ligger det också vigt uppå, att man vid onsdagens valförrättning fortgår på samma väg som den, hvilken borgareståndet genom beslutet af den 13 December antydde såsom sin. Det mål, till hvilket vi i afseende på representationens ombildning böra sträfva, är i min tanka representationens fördelning på 2 kamrar, dock ej med något öfverhus, hvartill här i landet elementerna blifva allt mer och mer sällsynta, utan så, att, i enlighet med den norska eller danska grundlagen, representationen, sedan den sammanträdt, fördelar sig på två afdelningar. Men för at vi skola kommå derhän, måste valmännen i borgareståndet insätta män, som se på och verka för allmänt bästa, ej för egna fördelar; män, som i hvarje fall följa sin egen öfvertygelse och icke gå hvarandras ärender, under örklaring : hjelper du mig i denna fråga, skall jag hjelpa dig en annan gång. Men lyckas det att i borgareståndet insätta sjelfständiga och insigtsfulla representanter, så skall ståndets betydelse och anseende i hög grad växa, och då opinionen efter hand