Aftonbladet – 25 augusti 1859, sida 2

här nedan de delar af resolutionen, som innehålla de grunder hvarpå landshöfdingeembete stödjer sitt beslut rörande de tre nämnde personernas valrätt. Vid sättet för beslutets tills sommer det märkliga förhållande, if f om frälsemans Nr hvad be oh ovalbath fri nde rös medan. landsamreraren reserverat sig särskilt mot denna del af beslutet. Sedan konungens befallningshafvande först redogjort för valaktens resultat och de inlemnade besvärens egenskap, yttras i resolutionen: Beträffande hufvudsaken förekommer främst til pröfning. den väckta frågan om frälsemännen löjthant Ridderstad och kammarjunkaren von Nackreijs behörighet att i ifrågavarande val deltaga. Vid bedömande häraf företer sig väl, att då 14 4 tiksdagsordningen i första mom. stadgar, att borgare idkare af borgerlig näring, husegare, jordegare och magistratspersoner i rikets städer ega bland sig välja riksdagsiullmäktige; men 3:dje mom litt. a) af samma från valrätt och valbarhet undantager blott den husegare och den jordegare, som, bland annat, ,frälseman är, . häraf otvunget följer, att borgare, näringsidkare och magistratspersoner, äfvenom de äro frälsemän, börde få välja och väljas till riksdagsmän inom borgareståndet. Men då i betraktande tages: att det. stadgande, som sålunda ur innehållet af nämnde lagrum härledes, står i strid mot uttryckliga föreskriften i 12 riksdagsordningen: att ridderskapet och adeln infinner sig till riksdag samt representeras enligt riddarhusordningen, hvilken bestämmer att adeln uppträder å riksdäg utan föregående val, såsom sjelfskrifne riksdagsmän af rikets första stånd, på grund af blott sin börd, och såsom hufvudmän eller ättemän för adliga slägter, eller såsom adliga fullmäktige; att nämnde riddarhusordning, som sålunda grundlagsenligt stadgar sättet, huru ledamöter af ridderskapet och adeln må blifva riksdagsmän, icke innehåller någon föreskrift, att de af ridderskapet och adeln, som idka borgerlig näring, skulle ega rättighet att representera, utom på grund af börd, äfven i följd af val; samt att det i 7 4-8 mom. af samma ordning förekommande; stadgande, att adelsman, som är riksdagsman af annat stånd, vore från. säte och stämma å riddarhuset utesluten, väl innefattar en förutsättning, att adelsmän verkligen blifvit riksdagsmän af annat stånd, men så mycket mindre kan anses utgöra föreskrift om adelsmäns rättighet att representera på grund af val, som berörde stadgande, hvilket tillkommit före ifrågavarande ändring af 14 riksdagsordningen, men sedan erfarenheten visat, att adelsmän, oöfverklagadt af vederbörande valmän, vid ett eller annat tillfälle blifvit invalde i annat stånd, . uppenbarligen endast afsett att förekomma den följd af en sådan oordning, att en:och samma person vid samma riksdag skulle kunna uppträda i tvenne stånd; Då vidare afseende fästes derå, att, i följd utaf beskaffenheten af innehållet i åberopade delen af 14 riksdagsördningen, samt stadgade sättet för ändring åf grundlag, 12 riksdagsordningen samt riddarhusOrdningen icke kunna anses genom lydelsen af förberörde 14 hafva blifvit upphäfda eller ändrade och icke heller i verkligheten samtidigt dermed undergått någon förändring; och då slutligen i betraktande tages, att, i fråga om ändamålet med den förändring; som 14 riksdagsordningen sednast undergått, lagens författare sjelf angifvit detsamma vara att bereda representatiomsrätt åt åtskilliga från sådan rättighet uteslutna klasser af medborgare; att likaledes blifvit af honom antydt, att ifrågasatta utsträckningen af representationsrätten inom borgareståndet icke åsyftat att inverka på hvad i sådant hänseende vore gällande för andra stånd, samt att med sagde förändring skäli gen icke kunnat afses att tillägga ridderskapet och adeln, som redan innehade representationsrätt, och dertill den yppersta, ytterligare utsträckta rättigheter; vid hvilka alla förhållanden och då tillförene icke kommit i fråga, att adelsmän vid val af riksdagsman varit bland borgerskapet upptagna, antagligt är, att lydelsen af stadgandet uti tredje mom. litt. a) af 14 riksdagsordningen tillkommit af lika förbiseende, som den uppenbara uraktlåtenheten att i andra mom. af samma , vid bestämmande af valsättet i städerna, meddela stadgande för de städer, der valen förut medelbart förrättats; alltså finner L. E, frälsemän icke vara berättigade att vid val af riksdagsmän för städerna utöfva. valrätt.: eller. under.omröstning kommas; i följd hvaraf. löjtnant Ridderstad och kammarjunkaren von Nackreij förklaras häfva varit obehöriga att i öfverklagade valet deltaga. I frågan om kamreraren Bodins behörighet;att i samma val deltaga, är det ostridigt, att Bodin eger en bland 75 aktier i det bolag, som under namn af hotellbyggnadsbolaget här i staden sig bildat, samt att bolaget är egare till fasta egendomarne n:ris I, 2, -24 och 25 i S:t Lars qvarter här i staden; och har magistraten upplyst, att lagfart och fastebref å berörde egendomar blifvit meådeladt åt bolaget och icke åt de särskilta delegarne, samt att bevillning, som på fastigheterna belöpte, alltid blifvit debiterad och erlagd af bolaget och icke dess särskilta delegare; men hvad rättigheter, som på grund af aktiebref och bolagsreglor må aktiegare i detta bolag tillkomma, är icke i målet upplyst. 7 Nu emedan valrätt, jemlikt 144 riksdagsordningen, tillkommer egare af hus eller tomt i stad, samt med sådan egare lagligen måste förstås den eller de, som 1i stadgad ordning hus eller tomt förvärfvat och å desamma, der sådant erfordras, erhållit befästäd eganderätt ; alltså, och då upplyst är, att lagfart och fasta å ifrågavarande egendom blifvit hotellbyggnadsbolaget meddeladt, finner L. E. kamreraren Bodin icke hafva varit behörig att för ifrågavarande fastighet i: valet deltaga. —.— —.— -— — -— — i På landshöfdingeembetets vägnar Gusaf Norden. Nils v. Sydow. ut in prot. Landskamrerarens reservation är af följande lydelse: : Som obestridt är, att löjtnanten Ridderstad och kammarjunkaren von Nackreij, den: förre i egenskap af boktryckare och den sednare såsom handlande och fabriksidkäre, under sistförflutne tre år innehaft och ännu fortfarande i denna. stad utöfva sådant yrke, som till borgerliga näringar räknas; alltså och enär 14 riksdagsordningen i allmänhet medgifver valrätt och valbarhet, bland andra, åt idkare af borgerliga yrken, utan att derifrån finnas undantagna frälsemän, hvilka endast äro frånkända dessa rättigheter i hvad de skulle grundas på egande af stadsfastighet eller innehåfvunde af jord inom stadens område; anser jag för min del,ymed godkännande härutinnan af magistratens öfverklagade beslut, bemälde Ridderstad och v.: Nackreij, på grund af bestämda ordalydelsen:i nyssnämnde grundlagsparagraf, valbara tillriksdagsmän i borgareståndet .och valberättigade, Inhvad han önskade och hvilka hans följesla