Aftonbladet – 22 augusti 1859, sida 3

pande ljud ifrån sig; det måste ävock under kasta sig. Allt är nu i ordning son! ; vara, och man kan när som helst EE let vid axeln. Alla hjul för ett bestära ratt damål äro hvarandra fullkomligt lika, T I kunsa ersättas af hvarandra. LR Laboratorium är ej mindre mörkvärdig. Då de engelska trupperna skulle gå måne -Isegel för Varna, fattades det bomber. År 18 grundlades en fabrik för förfärdigande : I dessa och andra slags kulor,;-i hvilken hvarje ton af sådana pjeser tillverkades för ett fem pund sterling billigare pris än privatfabrikerdnas. Detta var en stor besparin, 9, och rege-dringen lät pu uppföra det stora bo Ymobgjuteriet i Woolwich, hvilket skulle kunraa leverera alla verldens härar en tillräcklig m. ängd bomber. Med spänd uppmärksamhet betraktar I man hela förfarandet, hvarigenom .Sammalt Tjern förvandlas i glänsande kulor, so M utan tillbjelp af menniskoband genom sin egen tyngd rulla ur fabriken direkte ned iskeppsrummet. För gjutningen finnes ett dussin ugnar, i hvilka man omhvartannat kastar jern och stenkol. Det förra råkar genom dem starka hettan snart i smältning och rinner: ned i bombformarne. Då kulorna något af-kylt sig, gå de på en jernbana till poler-verkstaden; hvarest de bringas in i en ihå-lig jernvals af sju fots längd och lika stor: diameter. Denna vals svingas hastigt om-kring, genom hvilken rörelse kulorna rifva. mot hvarandra-och på detta sätt rensa sig sjelfva från alla främmande: bestindsdelar. Efter denna putsningsprocess komma de,. den ena efter den andra, till den stora Jaboratoriisalen, hvarest de erhålla sin vidare fulländning. Under kriget gingo mången gång: nära 10.000 kulor genom denna sal, hvarefter: de blott beböfde att öfverdragas med fernissa,, för ett varå fördiga till krigsbruk. F laboratoriets hufvudvertkstäder kän åskådaren, i fall han ej råkar i förvirring vid maskinernasbul-ler, iakttaga tjugo till trettio olika förfaringssätt,..Han .ser t. ex. buru spetskulor gjutas. Förfaringssättet härvid utgör en bjert motsats: till det vid andra kulors gjutning vanliga. Man gjuter nemligen ej. mera flytande bly, utan upphettar det blott och underkastar det sedan i jernkärl tryckningen af bydrauliska maskiner. Ur jernkärlet, hvilket blott ofvanpå har en öppning af samma storlek som kulans blifvande -basis, kommer nu blyet i form af en stång, hvars längd beror på mängden af bly i kärlet, och som upplindas på en jern-rulle, så lätt som vore det bomull. Ruller: föres derpå till. en maskin, hvilken ånyo mellan sina tänder afhasplar metallen och sedan. afskär och formar den, gifver åt den främre delen sin kägelform, gör urholkningen bakuati. kulan och gifver massan sin tillbörliga täthet. Denna egendomliga kulferm lemnar 500 spetskulor i minuten eller dagligen omkring en fjerdedels million. Kulan behöfver sedan blott en liten trätapp, som vid utgåendet ur geväret trycker metallen ut mot rörets väggar. Äfven dertill användes en så kallad automo-tor; ty en enda gosse Kan förse flera sådana. maskiner med fyrkantiga trätappar, hvilka genom en liten cylinder, som befinner sig i maskinens inre, erhålla -den nödiga kägelformiga gestalten och tillika inpassas i kulorna. Bg Vid tillverkningen af knallhattar slår 7mam först de tunna kopparbläcken i små stycken, hvilka. just hafva den form man behöfver. Till detta ändamål lägger man kopparen under durchslagsjernet i en maskin, och så snart denna kommer i rörelse. nedfalla oupphörligt en mängd små metallkors i ett nedanföre stäldt. kärl, under det att.sjelfva kopparbläcket förvandlas i ett. genomskinligt galler. De små korsen föras derpåtill en annan maskin,som genast sammanböjer de fyra armarne af korset och rundar det hela. Sålunda får, kapseln ten storlek man åstundar. Förmedelst ett tredje, likaledes mekaniskt förfarande, utböjes ien öppna ändan af kapseln, och får en liten rand, hvarigenom den till krigsbrukbestämda nallhatten skiljer sig från den som ämnas I! ve nliga perkussionsgevär; soldaten kan till följd af denna dess skapnad, midt. under stridens hetta, genom blotta känseln veta, hvilken ända af knallhatten som skall föras till cylindern... Knallpulvret inlägges af en enda arbetare, som är skild från de öfriga. för att fästa det fina stoftet, betjenar denne sig af en egendomlig maskin. Kapslarne läggas i regelbundna rader på en ram, hvaröfver befinner sig en häfarm med lika många fina spetsar som det i-samma rad ligger hattar. Genom en rörelee, frambringadaf-en tryckning af arbetaren, doppas de små spetsarne omvexnde i ett med fernissa fyldt kärl och i kapsarne, Då fernissan sedan torkar, fäster den spnlpytvrd och skyddar det mot. fuktighet. Nu öfverlemnas knallbattarne åt en gosse, som räknar och. inpackar. dem, vid hvilken peration enmaskin likaledes är behjelplig. I hvarje af pfyannämnde -ramar. är, ett antal små tråg anbragta, af. hvilka hvart och: ett i botten har 75 bål. Då gossen får ramen i inder, gifver maskinen den några stötar, och hvarje hål faller en kapsel; han tager upp iem och lägger de 75 knallhbattarne från hvarje tråg i en dosa. MHSålunda räknas dessa pjeser liksom af sig sjelft. Hvarje soldat erhåller blott. 60 patroner, så att de öfverskjutande 15 knallbattarne-äro tillhands, i händelse någon eller några skulle skadas eller gå förlorade. Patronbetäckningarne förfärdigas i en öfre våning af gossar, hvilka sitta på långa rader af bänkar och forma papperet till. patroner. . I denna afdelning sysselsättas dagligen i medeltal 800 gossar; många förtjena i veckan 8 till 9 eng. shbillings. Äfven här har man börjat använda maskinarbete. I nedra våningen ser