Aftonbladet – 22 augusti 1859, sida 2

b) I låneakten n:r 955 förekommer en uraktlåtem inteckningsförnyelse af en revers å 4000 rdr bko 2). Revisorerna framhålla nödvänd:gheten af att ofvanstående trennt anmärkningar ofördröjligen vinna behörig rättelse. . ec) Derjemte få rev. sorerna yrka, att lånekontrakterna med S. Heine bluva öfversatta 3). d) Likaledes föreslå r.eVisorerna, att direktionens beslut af den 3 December 1858 3 20 i tryck bör delegarne kungöras. oo e) Revisorerna anse, att siffer revisionen hädanefter bör föregå den öfriga delen af re visionen, och föreslå fördenskull, att direktionen s tidigt utfärdar kallelsen, att revisorerna sinsemellan hinna utse en, som tillkommer att verkställa ofvann ämnde sifferrevision. Carlstad som ofvan. A. Gröndal. H. Dillner. Nils Anu!ersson. Rätteligen från original-revisions-protokoh.et afskrifvet, betygar Ex officio A. Rydberg, t. f. magistratssekter. Trots dessa upplysningar fortfar Wermlands; Tidning att påstå, det revisionen varit ofull-ständig, och att påyrka en ny och grundlig; revision, ja en general-revision. I sammanhang härmed anför tidningen: tvenne fakta, hvilka onekligen, derest de ej vederläggas, vittna om slarf hos föreningens tjenstemän, nemligen tvenne utfärdade stämningar till vinnande af lagsökning för belopp, som — redan varit erlagda. Tidningen anmärker med skäl, att sådant aldrig bort kunna inträffa, derest kamreren och kassören fört ordentlig moträkning till kontrollerande af hvarandras räkenskaper. — I Svenska Tidningen meddelas ett bref från krigsteatern af en svensk, hvari förekom-mer följande framställning af den hufvudsakliga skilnaden mellan den franska och österrikitka armån, (fullkomligt öfverenstämmande: med hvad vi yttrat i detta ämne: I Turin jemförde jag det umgängessätt, som råder inom den franska krigshären, med hvad jag förut sett i Österrike. I Österrike äro officerare allesammans adelsmän, som anse sig hafva oändligt ädlare blod än soldaterna och behandla dem med frånstötande köld, icke stort bättre än Indiens braminer de stackars parias. Officerarnes öfvermod fortplantas ända till korporalerna; när en sådan kommer med sin käpp i ettlag, der. soldater sitta, stiga de upp och stå stumma som fiskar. I den österrikiska hären lifvas blott officerarne af äran, soldaterna blott af prygel. Fransmännen, från generalen till den simple soldaten, lefva tillsammans på sina hvilostunder, som bröder och jemlikar. På ett cafe sitta soldater vid det ena bordet och officerare vid det andra; qvicka infällen blixtra såväl vid de senares som vid de förras bord; de lyssna obesvärade på hvarandra, soldaterna skratta högt åt generalens infall, och generalen åt soldaternas. Äran och kärleken till fäderneslandet lifva alla fransmänen. Ingen är utesluten från befordran. Ännu gälla Napoleon den förstes ord: Hvarje fransk soldat bär marskalkstafven i sitt patronkök. Det är således helt naturligt att fransmännen skola segra öfver österrikarne. Fransmännen. äro i slagtningen eniga som bröder och offra alla krafter och lifvet för hvarandra och en gemensam stor sak; österrikarne kämpa hvar för sig tappert, men främmande för hvarandra och utan annan sammanhållning än dem stränga krigstukten. Skall icke detta förhållande kunna upplysa prygelvännerna i Sverge, att prygel är onödigt och skadligt i en krigshär ? Vi hoppas, att Svenska Tidningen icke måtte sjelf bidraga till att denna fråga kommer att besvaras med nej, när prygelstraffets afskaffande snart kommer att inom folkrepresentationen äskas med den kraft, som kommer af en fullkomligt utvecklad och medveten: allmän öfvertygelse. KE Riksdagsmannavalen. Borgareståndet. De valberättigade i Uddevalla hafva, vid derför hållet sammanträde, bifallit br P. Bergs ansökan att blifva qvitt uppdraget att vara stadens riksdagsmanna-ombud. Endast tvenne personer lade sig deremot, och saken beror nu på konungens befallningshafvande i länet. Bondeståndet. Elfsborgs län: För Kullings, Ahle och Wettle härader: förre häradsdomaren Sven Johansson i Nödinge (nyvald). Vester-Norrlands län: Förre riksdagsmannen Pehr Mattsson i Sehl, representant sedan 1840, har erhållit alla de afgifna rösterna i Norra ngermanlands domsaga. — De öfver riksdagsmannavalet i Waxholm anförda besvär, ha blifvit hos K. M. fullföljda. Konungens befallningshafvande i Kalmar län lärer, skrifves det från Westervik i Norra Calmar Läns Tidning, i trots af läkarebetyg och magistratens tillstyrkan, undandragit sig att afgifva något yttrande om borgmästaren Nelanders önskan att bli qvitt riksdagsmannaförtroendet, utan i stället hänvisat honom att täckt, torde vittna om att granskningen ej varit ytlig, såsom, af vissa, äfven deltagare i densamma, velat insinueras. 2) Oursäktligt. Innehafvaren af pantförskrifna egendomen hade redan före revisionens afslutande, uti bevittnad påskrift å reversen (en af sju i samma låneakt förvarade, alla under olika år beviljade), medgifvit inteckningens fastställande ånyo. Utom redan vid tjenstens tillträdande ställd borgen, har jag till direktionen aflemnat godkänd borgen för beloppet jemte ränta intilldess inteckningen hinner återställas med samma förmånsrätt den förut medförde. Hvaraf Nya Wermlands-Tidningens redaktions här ofvananmärkta slutord, mycket annat att förtiga, äro föranledda och hvad de åsyfta, lärer redaktionen finna angeläget att uppgifva. 3) Lånekontrakterna med Sal. Heine hafva ju således varit för revisorerna tillgängliga. an stan Tanno m vagnen och satte sim nå