Aftonbladet – 18 augusti 1859, sida 3

nes röst och kände hennes hand trycka sin, då hon vaknade, så återkom hennes förskräckelse i all sin styrka. AHNt detta medförde känbar kostnad för Kit, som, utom de två unga flickorna, hade Kelt att sö ja för, ty den hederlige mannen ville icke tillåta honom återvända till arbetsbuset efter de vigtiga tjenster han gjort dem alla. Han hade föresatt sig att göra någonting för gossen, och han höll ord. Kit arbetade med örsta flit, men inkomsterna ville dock ej förslå. Han fann det således nödvändigt att lyfta de hundra pund hans farfar lemnat honom. Han föresatte sig att den sjuka skulle hafva allt hvadhon behöfde. En afton, då han återkom från sittarbete vid dockorna,. mötte han Nancy vid den lilla trädgårdsgrinden.: Han såg att hennes ögon voro fyllde af tårar. Hväåd -har händt? frågade den unge mannen orolig. Har miss Cheerly åter blifvit sämre ? Hon sofver,, svarade den unga flickan, och vår goda värdinna vakar hos henne, annars skulle jag icke hafva varit här. Ack Kit! Jag kan icke säga dig hvad jag känner, tillade höns hvilken börda vi äro för dig! Ack! sade hennes älskare med ett betydelsefullt leende; du skall, som jag hoppas, betala mig en-dag. Vår stackars Kära miss Cheerly finner äfven dettan, fortfor Nancy; och då läkaren infanti sig, som vanligt denna morgon, sade hon åt honom att hön ämnade återvända till London och söka arbete. Arbete; upprepade Kit med -högsta förvåning; men hon har ju knappast styrka att sitta uppe. Det skulle döda henne. Så sade äfven doktornby utropade sömmerskan,utbristande i tårar. Han sade att hon borde resa ännu längre. bort från London; riktigt ut på landet — att ombyte at luft var nödvändig: för henne: Men det gagnade till intet; hon svarade endast med cn blick, så sorgsen. och hopplös; att mitt hjerta ville. brista..dervido Hör på, hvad jag vill säga dig, Nancy,