Aftonbladet – 18 augusti 1859, sida 3

UTRIKES. Sedan i går afton ha icke mindre än tre utländska poster anländt, nemligen med ångBore och N T ar och I r Ar och Hamburg till den 13 dennes, FRANKRIKE. Monitören meddelar hufvudinnehållet af det tal, som kejsaren höll vid banketten den 14 dennes för italienska armåns generaler. Kejsaren beklagade deri, att den så väl organiserade armen inom kort skulle upplösas, tackade för det understöd han funnit vid sitt första uppträdande såsom högste befälhafvare för en armå, samt tillkännagaf, att medaljer skulle utdelas till åminnelse af italienska fälttåget. : Krigsministern har förordnat, att de sårade och stymnade soldater af italienska armåen, som återvändt till sina hemorter och ha anspråk på pension, skola erhålla en francs om dagen såsom. förskott på sin pension, hvilken framdeles kommer att bestämmas. De soldater. som för tillfället äro odugliga till arbete, men ej ha anspråk på pension, erhålla gratifikationer, nemligen underofficerare 205 och soldater 188 francs. Lille kommer att bli: hufvudorten för ett nytt stort marskalkskommanda, d. v. s. det sjette. Marskalk Niel skall få befälet öfver detsamma. Vid en audiens, som markis Nerli den 13 dennes hade hos kejsar Napoleon, framlemnade han två bref, det ena från storhertig Leopold af Toscana, det andra från arfstorhertigen Ferdinand af Toscana. : Omedelbart efter truppernas intåg i Paris den 14 dennes återvände de till lägret vid S:t Maur, der en storartad bankett, bekostad af staden Paris, väntade dem. — Lägret vid Chalons kommer ej att så snart upplösas, Tvärtom skall det förstärkas med två divisioner, och kejsaren har för afsigt att i September månad återvända dit, för att sjelf föra: befälet vid den stora höstmanövern. — Ett ytterligare bevis på, att det med ifver arbetas på de franska kusternas befästning, finner man i Moniteur de la Flotte. Utom det så kallade hospitalsbatteriet vid Honfleur, hvilket åter skall iståndsättas och förses med 12 refflade kanoner, kommer ett dylikt äfven att anläggas vid Fecamp. Dessa äro naturligtvis blott enstaka exempel, men säkerligen företagas dylika arbeten utåt hela franska kusten. I de franska örlogshamnarne ligga nu åtta bombfasta bepansrade skepp färdiga. Flera äro under byggnad. : Monitören meddelar ett dekret, hvarigenom presidenten: och vicepresidenterna i generalråden för 1859 års session utnämnas. Dessa utnämningar äro så till vida intressanta, som de utgöra en temligen fullständig lista på det bonapartistiska partiets alla ryktbarheter och höga embetsmän. Exempelvis anföra vi följande namn: de Maupas, general dHautpoul; de Parieu, marskalken grefve Regnault de Saint Jean dAngely, Pietri, marskalk Vaillant, generalen grefve de Goyon, finansministern Magne, markis deMoustier, Troplong, marskalk Niel, Michel Chevalier, marskalk Randon, grefve de Persigny, marskalk Canrobert, de Royer, grefve Morny; åkerbruksministern Rouher, statsministern Fould, Baroche, Vicomte de Guåronniere 0. 8. V. De halfofficiella tidningarne Patrie, Constitutionnel och Pays innehöllo den 10 dennes åter artiklar, som ingalunda bära vittne om en fredlig och försonlig anda. De båda förstnämnda tidningarne bryta en lans till förmån för den ungerska nationaliteten och söka bevisa, att österrikiska regeringen måste återställa Ungerns gamla historiska gränser samt återgifva landet sin gamla författning. Reformer göra ej tillfyllest för detta lands fullkomliga pacifikation, säga de båda bladen. Patrie anser Österrike böra öfvergifva sin beklagansvärda politik af 1848 öch förblifva de gamla ungerska konungarnas ed troget, om det vill mot alla stormar skydda en: krona, som kanske är habsburgarnesdyrbaraste; skatt; Constitutionnel sysselsätter sig mera med Kossuth och söker bevisa, atthan blott arbetar för landets väl och oberoende, men ingalunda är en upprorsstiftare. Hvad de båda tidningarne mena med återställandet af Ungerns gamla gränser och -konstitution,förklara de ej närmare. — Pays artikel, som är författad af Granier de Cassagnac, har till öfverskrift: Larmee frangaisen, och har väckt stort uppseende för sitt utmanande språk, men synnerligast för sina temligen ohöljda anspelningar på ett krig med England. Den 9 dennes afsändes 600 österrikiska fångar på strasburgerjernvägen tillbaka till Tyskland. De underrättades att de bland dem, som ej ville återvända till Österrike, finge stanna qvar i Frankrike. I Strassburg begagnade sig redan några: italienska soldater af denna tillåtelse. En del af de österrikiska fångar, som blifvit förda till Algerien och hvilka till större delen äro lombarder, ha begärt att få stannai Algerien. Sannolikt kommer derag begäran ej att beviljas, emedan konungen af Sardinien, hvars undersåter de nu äro, reklamerat dem, för att införlifva dem med sin armå, Monitören innehåller det betydelsefulla tillRR KR FKA RON LL