Aftonbladet – 18 augusti 1859, sida 3

ENGLAND. Den 13 dennes ajournerades parlamente genom kungliga kommissarier. Af det uta lkansleren vid detta tillfälle upplästa tale ar man för första gå ämd t efter fr 1 iden ingätt ti la I skulle hålla konfere ac ställande af de anordningar, som stå i sam band med Italiens nuvarande tillstånd oci framtida gestaltande, skulle afsända en full mäktig att deltaga i desamma; men att rege ringen ännu icke erhållit de upplysningar, son äro nödvändiga för att sätta henne i stånd at afgöra, buruvida deltagandet i dylika förhand lingar synes henne lämpligt. Med anledning af-lord Elchos motion i af seende å det mycket omtalade fredsbemedlings förslaget afgaf lord John Russell den 8 den nes följande förklaring i underhuset: Franska sändebudet hade redan förut flera gån ger talat med mig om de fredsvilkor, hvilka, enlig häns tanke, skulle kunna föreslås, om krigslyckai gynnade de franska vapnen. Jag afhörde detta med delande och anmärkte, att det ej vore sannolikt, at franske eller österrikiske kejsaren redan då skull sluta fred, samt att man derföre tills vidare kund lemna åsido funderingarne om fredsvilkoren. McI en dag kom han till mig med ett papper, hvarå nå Igra artiklar voro upptecknade, samt sade mig, at det vore hans regerimgs önskan, att dessa artikla eller vilkor, försedda med britiska regeringens sank tion, öfversändes till kejsaren af Österrike, och at han vore förvissad, om han också ej kunde afgifvc någon officiel försäkran derom, utt dessa vilkor vor föreslagna af franska kejsaren sjelf. Med ett ord han sade nog för att gifva visshet om, att frans männens kejsare skulle antaga dessa vilkor, om Öster rike antoge dem. Jag var just ibegrepp attbegifv: mig till kabinettskonseljen, och jag meddelade de mina kolleger hvad han yttrat till mig. Enhällig voro de af den meningen, att vi icke formel kunde meddela några dylika vilkor, samt att tid punkten för oss att erbjuda vår tjenst icke ännu vord inne. Men som dessa vilkor voro hofsammare, än mar kunnat vänta sig af franska kejsarens proklamation ansågo de det icke vara rätt att förhemliga dem fö! österrikiska regeringen, samt gåfvo mig derföre i uppdrag att meddela det österrikiska sändebudet det papper, hvarå:de funnos upptecknade, hvilket jag också gjorde samma afton. . Man har frågat mig hvad Preussen och Ryssland hade gjort. Ingenting alls; ty jag meddelade det icke hvarken åt det ryska eller det preussiska sändebudet. Det österrikiska sändebudet yttrade, att det var hans pligt att till sända sin regering dessa vilkor, men han önskade veta hvad jag tänkte om dem. Jag svarade: britiska regeringen öfverlemnar dem åt er, på det att de skola genom er blifva kejsareu af Österrike tillställda, men hvad det beträffar att meddela råd, så förklara vilotvetydigt, att vi hvarken gifva något råd, eller ens vilja yttra vår tanke om dem. Österrikiska regeringen må antaga eller förkasta dem såsom det henne för bäst synes. Sedermera yttrade han till mig: Jag tror ej, att min regering antager dessa vilkor; men om de antagas, och jag erhåller det besked, att Österrike är villigt att ingå i underhandlingar på dessa vilkor, hvad följer väl då? Jag svarade derpå, att om detta sker, att om vi blott först veta, att Österrike är villigt att underhandla på dessa vilkor, så skola vi då erbjuda oss till bemedlare eller i hvad annan egenskap Österrike kan önska ; och jag tillade: Om ni önskar, att jag skall tala med Rysslands och Preussens sändgbud och underrätta dem -om dessa vilkor, äfvensom om att någon betänklighet icke möter att begagna dem såsom fredsgrundval, så är jag villig att göra det. Jag anser det ha varit vår pligt att ej förhemliga för Österrike, att fred kunde erhållas på dessa vilkor. Om vi vägrat att framlemna dem, och om Verona, Peschiera och Venedig fallit, samt Österrike blifvit nödsakadt att sluta fred på ogynsammare vilkor än de ifrågavarande, så skulle vi, enligt min tanke, ha utsatt oss .för strängt tadel. Detta tilldrog sig på onsdagen. På söndagen erhöll jag en not från grefve Apponyi, hvari förklarades, att hans regering ansåg vilkoren alldeles otillbörliga: Men samma dag framlades för min ädle vän (lord Palmerston) ett nytt förslag, såsom jag tror; i fyra artiklar, med anhällan af franska regeringen till oss att meddela den österrikiska regeringen detsamma och förorda dess antagande. Min ädle vän och jag öfvervägde saken och beslöto inhemta våra kollegers mening. Men då jag, såsom jag nyss nämnde, samma afton erhöll grefve Apponyis not, så kunde något tvifvelsmål om kabinettets beslut följande dagen icke finnas, emedan vi voro ense om, att vi ej kunde föreslå några vilkor för Österrike, på hvilka det ej var villigt att ingå. Dessa vilkor voro ej till sin syftning, om också i afseende å modaliteten, olika dem vi förut sett. Detta är vårt förfarande i afseende på Österrike., Mazzini har offentliggjort ett nytt manifest om ställningen i Europa, hvilket meddelades af Times den 10 dennes; ?Liksom expeditionen till Rom var förspelet till det franska statsstrecket — säger han —, så beteckna Krimfälttåget och. italienska kriget två steg till ett europeiskt statsstreck. Nästa steg blir Turkiets delning och krig mot det i Europa isolerade England.? Romarkriget med sitt rtida slut och det på samma sätt ändade italienska kriget äro, enligt Mazzinis tanke. endast inledningen till en österrikisk-ry fransk allians, och freden i Villafranca ä vigningen af denna nya heliga allians, hvars ändamål det är att. imperialisera Europa; att beherrska nationalitetsidenom den söker blifva verklighet -och att sätta territorialitetsfrågan i stället för frihetens sak. Under dylika omständigheter förklarar Mazzini en stormakt: neutralitet för sjelfmord och rekommenderar. såsom motmedel mot de kejserliga planerna. uppställande af den äkta nationalitetsprincipen under skydd af en allians, som under Englands presidium skulle bestå af Preussen. det öfriga Tyskland, Belgien, Holland, Schweiz. Portugal och Spanien samt de öfriga små staterna. TYSKLAND. Bayern. Det inom representantkammarer väckta förslaget om en förbundsreform ha förkastats af kammaren genom omröstning med 87 röster mot-457—-2