Aftonbladet – 17 augusti 1859, sida 2

Article Image
Några storartade spår af öfvervunna svårigeter företer icke just denna jernväg. Men let är, icke heller den yttre glansen som gör menniskoverks storhet, utan det åsyftade och vunna gagnet. Och hvad Dalarne komma att vinna på densammä, särdeles de östra och norra orterna, kan redan anas deraf, att Sältpriset i Falun sjunkit från 8 till5 rdr. Sädesprisernä orde väl ock blifva nära nog desamma i Faun som i Gefle. Atthärutibehörts en jemnkning; kan ses deraf att Elfdalens allmogesett ir måst hemta korn i Hesingland-och Jerntz and, så att det kostat 28 rdr. Å andra al: dan låter det storartade sågverket vid Korssnäs ana, huru trävaruexporten skall stegrasAtt skogarnes förödande :häraf blir en följd, är en sorglig men -kanskeoundviklig nödvändighet; man kän blott hoppas, att inflytande kapitaler i någon mån komma jordens odling till godo. Man frågar sig i Dalarne, hvarföre Westerås stad låtit Gefle rycka -sig ur bänderna trafiken på denna ort; man undrar att Westerås så länge likgiltigt. åsett, att den gamla farvägen till Mälaren varit och förblifvit i uselt skick. Ja, man sätter i fråga, om ej hufvudstaden borde hafva funnit sitt intresseförenadt med Westerås stads. Handeln med Mälarens kuster och städer är ett af Stockholms lifselementer, och trafiken med Dalarne har af gammalt deri ingått som en betydlig del. Man känner ej i Dalarne så väl som i Stockholm, att denna stad har att kampa med oförenligheten af skilda intressen och med svårigheten att finna ledande hutvuden med förutseende blick och kraftig vilja. Sjön Runn med dess omgifningar står nu säledes i omedelbar beröring med hafskusten. Sjelf var denna på löfrikaöar och bebygda stränder rika sjö förut befaren af ett ångfartyg och åtskilliga slupar, som gå upp i Dalelfyven inemot forsarne vid Hushagen, och uppför Tunaån till lastplatsen Bro, belägen i hjertat af en. af.de större och bättre socknarhe, Tuna. Mellan forsar norr om Hushagen och Gråda i-Gagnefs socken är åter farbart vatten, och likaledes ofvanom Gråda rorsar till sjön Siljan i Leksandssocken. Vid Gråda är en gång kanalarBete börjadt, i sammanhbang med planen för en kanalförbindelse mellan Kolbäcksåns öfra sjöar och Dalelfven; men detta arbete blef afbrutet... Om det fullvordades och ett eller annat dylikt gjordes vid Hushägen, finge man segelled från Runn till Siljan. Hela sänkningen är 230 fot på VAR mil, — Ett annat, säkert kostsamKANSKE Women Lasträtta nare. företag -lärer vara påtänkt, al ivriw.... jernvägen 3 till 4 mil åt nordvest till den lilla Innsjöns östra hörn i Åblssocken, hvärifrån ett bogseringsängfartyg och segelpråmar gå uppför elfven till Leksand och öfver Siljan. till bruken vid dess stränder och ända till Orsa, i allt åter 5 mils väg. Åhlssockeu är nemligen rik på: jernmalmsgrufvor. Man ser att mycket är gjordt för den inre reafiken i Dalarne; och mycket kän ännugöras, kanske med måttliga uppoffringar. Men med den växande. mängden af resande på jernvägen blir det nödigt att insjöarnes ångfartyg blifva bättre inrättade och deras turer bestämda, samt. att Falu stad. och länets gästgifverier förse sig med åkdon, på hvilka resande kunna . färdas till. och kring : Siljans herrliga stränder. Ått utbyta begqvämligheten på Sten Sture eller på jernvägen mot-skakandet på dalkarlskärror af gamla slaget, och derför betala dubbelt så mycket för mil, är verkligen påkostande. Den nya skjutslegan, med oförbättrade fordon, är en parodi på vår tids fullkomnade kommunikationer. Tuna socken består af en vidsträckt slätt, minst en mil åt alla håll från kyrkab, med en växtlighet, -som påminner. omvida sydligare orter, och med en långt drifven sädesodling samt omgifven af berg, på hvilka slättboen har sina beten -och fäbodar. Slättens jord är en mycket djup sandmyNa, här och der lerhaltig, sedan årtusenden uppmyllad af elfven; härom vittnar både elfvens dj: pa strömfåra och Tunaåns föga mindre djupa, med de flera branta sänkningar, hvåri mindre vatten gå till båda. En sådän sänkning är den s. k. Frossbränneit, som tvärt börjar vid Buskåker, ett godt stycke väg itihän något vatten blir synligt. Der blef, enligt traditio: nen, Jakob Näf nedstörtad af allmogen. Buskåker är en by med gästgifvaregård -och 3 handelsbodar, allt tvåvåningshus. Tuna pastorat har i allt 9 qvadratmils areal och nära 10,000-invånare; täflar således med månget härad-i sydligare provinser. Med inskränktare gränser, trångare omsluten af berg, fortgår Tunaslätten genom Gagnef till Leksand och inåt Ahl... Den kortare vägen från Falun-genom Åhl till Leksand är mera bergig och högländt. Höjderna kring I stora dalgångenoch elfvensegna stränder blifva mera storartade ju längre åt norr, och en del berg förete det lika glädjande som Tvackra skådespelet af odlade fält upp till halfva sin böjd eller mera; andra äro skögiga och vilda. Vid-Gagnbro iöfra delen af Tuna ser man båda delafne jemte hvarandra; Sådan är ock landets natur i: Leksand och det i nordost derom belägna Rättvik, båda utsträckta från Siljans strand inåtlandet.: Björkberget i Leksand, äfven berömdt för sina körsbärslunder, beläget mellan vikar af sjön, nästan alla höjderna: på vägen till Rättvik, slutligen det täcka Lerdalsberget; äro sådana höjder, som vittna om-dalkgarlens. oförtrutna odlingsflit.. Men--också ligger här den bättre jorden på bergsluttningarne, den lösare sanden närmare sjön -och vattendragen. Odlingen har: i allmänhet i Dalarne urider sednare tider gått framåt med stora steg, och

17 augusti 1859, sida 2

Thumbnail