Aftonbladet – 13 augusti 1859, sida 2

Ännu några ord om profossor Boströms statslära. I. Den andra af de i Svenska Tidningen (n:r 163, 164 och 165) intagna artikelserier har till öfverskrift: Hvilka statsrättliga läror meddelas verkligen af professorn i praktisk filosofi vid Upsala universitet?. och. synes ha till uppgift dels att, ännu tydligare än hvad i den filosofiska. broschyren redan ganska tydligen skett, lägga i dagen hr Boströms statsteori, dels ock, och hufvudsakligen, att gendrifva de af Aftonbladet emot densamma framställda anmärkningar. I afseende å uppgiftens förra del ha vi här icke upphemtat något nytt eller annat än hvad förut var oss och allmänheten nogsamt bekant. Hufvudsumman af den Boströmska statsrättsteorien är, att då den egentliga statsmakten (— statens rationella lag, rätten) är ett ideelt väsende, och i följd häraf en och odelbar, så tillhör ock utöfningen af denna ena och odelbara statsmakt likaså utan delning den individuella vilja, som är satt till statens representant — monarken; att denne just såsom sådan är den timliga statens lag. stiftare, tillsyningsman, domare och verkställare; att rhed lagstiftare menas stiftare, d. v. 8. sanktionerare, förkunnare och vidmakthållare af de positiva lagarne. Folket å sin sida har endast rätt att med sitt veto hindra hvarje för staten förderflig åtgärd från monarkens sida samt bevaka sina rättigheter såväl såsom helt som till sina särskilda stånd och individuella medlemmar. Vidare att folket icke bör och kan representeras omedelbart, utan endast korporationsvis, och att således en ståndsrepresentation är den enda förnuftiga. Då dessa läror och de med dem likartade icke blott redan mångfaldiga gånger af berömda statsrättslärare blifvit till. alla delar vederlagda, utan ock Europas hela utveckling NEN TANDE SE NEKA ARA RR SNR RIE RONSON SG