kade hans hand till afsked, att jag kunde titta i edra kort.n 7 mina kort? upprepade Nancys trolofvade. Ja, hvad ni har i tankarne, tillade ynglingen förklarande. Ni skulle kunna finna mig af mera nytta än ni tror. Jem är inte alls rädd för mig, ty jag retar och skrämmer honom aldrig, som de andra gossarna bruka göra. Jag kan få honom att tala — och att tala förståndigt; man skall förstå sig på hans besynnerliga egenheter och infall, för attlyckas; i det. Det låg ett allvar i ynglingens sätt. och en redlighet i hans ord; som öfvertygade hans åhörare, att han kunde lita på honom. Om jag nu skulle säga dig det, James, svarade Kit; kan jag då lita på att du ej bedrar mig? Så sant jag lefver! utropade James, med ögon strålande af glädje. Nåväl; jag önskar veta om de fruntimmer, Kelf talar om, äro qvarhållna der i huset emot sin. vilja. Emot sin: vilja! upprepade den: förre förvånad. Hå! huset är väl inte ett fängelse, ehuru fönsterna äro försedda med galler — men jag skall taga reda på saken. Var-på din vakt Ynglingen blickade slugt på-honom, svängle sig om på klacken och gick. Under de :vå sista timmarne bade hans aktning för sig sjelf betydligt ökats. Kit hade visatcbonom Förtroende. Här var en hemlighet att utforska, och han beslöt att lyckas deri samt orep genast verket an på sitt egendomliga sätt. Huravida han gick i land med sitt förehafvande, eller ej, skall synas under fortgången af vår berättelse. Som miss Cheerly förutsett, begagnade sig ushållerskan Bet gerna af hennes och Nanys flit och skicklighet i handarbeten, och tilloragte .många timmar, synnerligen.om aftnarre. i deras sällskap. Alla försök att rubba rennesjätrobetykemot sin Herre voro dock