Aftonbladet – 8 augusti 1859, sida 3

förr, huru olika, tänkte hon, skulle ej då hennes öde blifvit! Hennes beskyddare insåg, att hon på sin blifvande tillflyktsort skulle få tillräcklig tid att med allvar tänka på sitt förflutna lif, och uppmanade henne nu att så skyndsamt som möjligt göra sig i ordning till resan. Några enkla förnödenheter, passande till den plats hon skulle bekläda, blefvo köpta, och samma dag lemnade hon London för Granstown, i sällskap med sina båda vänter. Mrs Barlow, som förestod den nämnda skolan, blef något öfverraskad af hennes oväntade ankomst, men sedan hon läst sir Mordaunt Fracys bref, bad hon sin nya-medbhjelparinna vara hjertligt välkommen, och till Susannas stora tröst gjorde hon henne inga frågor, hvilka det skulle varit svårt för henne att besvara. Baronen hade troligtvis antingen förbjudit henne det, eller ock förklarat sin skyddslings belägenhet. Innan Bob Spiers reste, lyckades han erhålla :en half timmas samtal med den djupt ångrande unga qvinnan. it anade väl dess innehåll, men afböll sig visligen ifrån några anmärkningar, då detta var ett af de fall, der endast de närmast intresserade hjertan kunna rätt uppfatta och dömma. Eftes detta samtals slut syntes Sus. nna -alldels öfverväldigad af öfverraskning, förlägenhet och la. hon tryckte IG honom at sideokläd den dyrbarg hk a och kedja, som hon bar på balen. ,Återsind dessa gåfvor. till honom och sök, ourmöjligt är, alt dölja min; ullflyktsort för honom; hans ondska skallannars förfölja mig äfven här. Var lucn i detta afseende, Susanna, sva