Aftonbladet – 3 augusti 1859, sida 2

tillv köpt af miss Burdett Coutts — som mången tror för den landsflyktiga familjens räkning. Det låg någonting så olika de föreställningar de förut haft om sällskapslifvet i Paris i allt hvad den unge attachen meddelade dem, att de båda vännerna med ens beslöto sig för ett besök i Hötel de Rohan, innan de foro på balen i Tuileriern:, och under afvaktan på den bestämda dagen, sysselsatte de sig med hvad de hunno med af Paris. Jag fruktar vi gifva vika för en stor dårskap, sade Harold Tracy till sin vän, medan de voro på vägen till hertiginnans palats. Jag kan icke fatta ett sådant välde. Här hafva vi, till exempel, lord Charles, med ett af de ädlaste namn i Europa, som riktigt intrigerar att få tillträde inom en. krets, som, enligt all sannolikhet, ej eger ett enda verkligt behag. Du glömmer niecen. Hvilken niece? Marie de Trouville, svarade den förre. Ja, det är sant, sade Harold med en suck, ty hans tankar återvände till Isabella och afskedet från henne i generalens salong. Hon skulle i sanning vara skön, om hon kunde komma mig att glömma det. förflutna. Det följer mig som min skugga. Vid framkorvästen till Hötel de Rohan åkte de in på den antika borggården och stannade vid en bred stentrappa, upplyst endast af en enda lampa. En betjent af ett högtidligt utseende och i ett något urblekt livr var den ende som der tog emot dem. Gästerna sade sina namn, som kärlen, likt de flesta fransmän, lyckades att alldeles förvända, då han ropade dem till kammartjenaren, hvilken stöd ofvanföre den höga uppgångstrappan. Den senare rådbråkade dem ännu mera, i sin ordning, så att de olyckliga