Aftonbladet – 12 juli 1859, sida 2

mmer att förena sig dermed; samt att regeringen j gr e gerna skall kunna underlåta attsanktionera härär rande auktoriteters sammanstämmande utlåtande.) sc e — Lunds universitet. Consistorium acad. i M jus har den 1 dennes, uppå derom framstäld be-! ak ran, till slutet af nästkommande Oktober månad i 7 längt ansökningstiden till den lediga Norbergska ste ofessionen i nyeuropeisk linguistik och modern li-iS ratur. ste — K. M:t har den 4 dennes befallt, att ång6 rvetterna Thor och Orädd skola, efter hvarderas ut erkomst till Karlskrona, afmönstras samt inlägga hy k. skeppsvarfvet, upptacklade och bibehållande I m ;pbörden ombord. et — Vid ansökningstidens slut i dag till den st diga kaäntorsbeställningen vid Kungsbolms församde ngs, lägre apologistskola Kar till direktionen öfver, -ockholms stads undervisningsverk inkommit endast q , ansökan, af f. kantorn P. A. Gode. 4 . o d 0 — Vid assistanskontoret äro från och medi on 4 till den 11 dennes utgifna 4,666 lån med 5 1,619 rdr 50 öre och inbetalta 3,595 lån med 31,015 Ir rmt. — — Göteborgs Handelstidning innebåller i ett f de nummer af tidningen, som med dagens ost hitkommit, en ganska märklig meritföreckning rörande en af vår statskyrkas presterkap, den namnkunnige kyrkoherden Holmvist i Qville i Bobuslän. Man finner deraf, tt nämnde kyrkoherde ej mindre än 6 särkilta gånger blifvit af domstol fäld för maktnissbruk i utöfningen af sitt embete. Senast var samme myndige prelat blifvit ånyo intänd för Göteborgs konsistorium, för det jan genom sin klockare låtit underrätta en vf sina församlingsboer, en handlande i Fjällbacka, som anmält sig till begående af nattvarden, att han ej kunde få tillträde till nattvardsbordet förr än han infunnit sig till förhör i prestgården. Den på detta sätt exkommunicerade hade likväl för tre år sedan, då han som handlande nedsatte sig i orten, låtit vederbörligen examinera sig af vår storinqvisitor, och dervid förmodligen blifvit befunnen fullkomligt renlärig i sin kristendom, ty under de följande åren hade ban utan ytterligare examen blifvit framsläppt till nattvardsbordet. Samme stränge potentat har vid det nyligen hållna prestmölgt i Göteborg uppträdt på ett sätt, som föranledt Handelstidningen att yttra följande ord: Det nyss afslutade prestmötet erbjöd tillfälle att lägga hr Holmqvists sinnelag 1 dagen, och vi erkänna, att det intryck åtminstone vi för. vår del rönte af hr Holmqvists uppträdande vid detta tillfälle var ytterst.obehagligt. Icke blott att han tillät sig att med den största skärpa i ord, röst och åtbörd tillrättavisa ea af de unga presterna för ett yttrande, som denne aldrig haft; han nedlät sig tillika att säga artigheter åt den person, som i härvarande konsistorium hört till det parti, som städse frikänt hr Holmqvist vid de många åtal, hvarför han : varit utsatt, hvilken person ändock nu hörde till samma åsigt som den tillfättavisade prestmannen. Läggas härtill hans satser i öfrigt, huru han icke tvekade att antyda hurusom flertalet af kolportörerna vore utsända af djefvulen, 0. 8. V., så framstod för oss hr Holmqvist såsom en helgjuten bild af en protestantisk påfve, hvilken det blott fattades makt, men icke vilja, att lägga öfver menniskorna det andliga jernoket. Men ett borde dock hr Holmqvist under allt detta iakttaga, nemligen lagen, 1. b. icke denBlag, som hr Holmqvist sjelf behagar stifta, utan gällande borgerlig och kyrkolag. Trotset mot denna medför lyckligtvis i vårt land påföljden af borgerligt straff, enär äfven prestens lagöfverträdelser komsta under lekmännens pröfning och dom. Det är äfven de, som fälla den moraliska domen öfver presterskapets handlingar, och det är med den rätt vi i det fallet äga, som vi ej skola underlåta att framgent egna hr kyrkoherden. Holmqvists verksamhet den skontroll., hvilken högv. presterskapet ansåg vara så angelägen i fråga om lekmännens verksamhet på det andliga området, men som synes vara icke mindre angelägen i fråga om clerus sjelf. I utförandet af sin roll som.en slags protestantisk påfve står dock hr Holmqvist ej ensam inom sitt stift. Han har nyligen erhållit en trogen medbroder i en af Göteborgs stads komministrar, en herre vid namn Johansson, som tagit sig för att vid sina besök Ihos de sjuka på lasarettet, innan han meddellar de döende religionens tröst, anställa en Å razzia efter förbjudna böcker, och, när han finner sådana, som ej passa in efter ortodo: xiens tummått, lägga beslag på dem. Med rätta anmärker, med anledning af detta hi komministerns förfarande, en insändare til Handelstidningen, med Luthers ord Injedem Pfägfflein steckt ein Päbstlein till motto, att er prest, som försöker något sådant, kan och bö. visas på dörren, kan och bör åtalas för till repp på annan persons egendom, samt at ; licke blott denna senare åtgärden, utan äfver den förra, är ganska tjenlig, enär den prest som till och med vid sjuksängen förgäter de enda nödvändiga, för att i traktater let: efter reformerta villfarelser, är olämplig at vid sjuksäng fungera. — Det danska Dagbladet påpekar en blun der vid redaktionen af vår gamla hederlig svenska statskalender, som är af så grof ar att vederbörande ej längre lära kunna undg att vidtaga någon åtgärd, hvarigenom denn oefterrättlighet blir för en följande årgång a! bjelpt och kalendern i öfrigt bragt någorlund i öfverensstämmelse med tidens kraf. 1 e artikel, med öfverskriften Schleswig-Holstein Sverge, yttrar den nämnda tidningen: AA hh Ö, et DO 1 I n Det är nogsamt bekant, hvilken okunnig d Bet om Danmarks statsrättliga förhållande sor råder i utlandet, och huru litet sträfvanden att utbreda riktig kunskap härom hafva bur frukt. Det gör oss ondt att nödgas anföra e Aående exempel härpå. hemtadt från vå