Aftonbladet – 18 juni 1859, sida 3

wp rouge och gardesvoltigörerna, inalles 25,000 man, so! anlände till slagfältet, flämtaride, andtrutna och fr: stande. . Främlingslegionen med några kompanie tarcos stormade först framåt för att bemäktiga si bondgården. De österrikiska generalerna hade för vandlat den nästan till en fästning. Anfallet va I fruktansvärdt; motståndet ursinnigt. Då fienden ick gaf vika och divisionen Espinasse lät vänta på si till följd af sin chefs död, gaf general Mac Maho; order åt de la Motterouge att kringgå Magenta, un Åder det han sjelf med sina fyra voltigörregemente: anföll det i fronten. Under det trummorna dånads och trumpeterna blåste till anfall, marscherade vol tigörerna i slutna leder med stormsteg framåt ocI kastade sig öfver fienden. Vid detta fruktansvärd: alarmtrodde österrikiska generalerna och soldatern: att en ny armå uppträdde, och deras illusion öfver gick till visshet, då de funno sig anfallna i rygger af general de la Motterouge; främlingslegionen be mäktigar sig bondgården, och gardet framrycker på vägen, jagande framför sig den vid Buffalora kros sade fiendens venstra flygel. Österrikarne drogo sig tillbaka till Magenta, som af dem förvandlats till er stark fästning. Hvarje hus vär försedt med skott gluggar, hvarje -gata barrikaderad, hvarje fönster madrasseradt och garneradt med jägare; kanoner voro riktade åt alla sidor, och wienervolontörerna hade uppklättrat i klocktornet med karbiner, från hvilka hvarje skott träffade. Här börjar ett drama omöjligt att beskrifva. Fransmännen, isynnerhet voltigörerna, besegra alla hinder med bajonetten. Det är icke mera en strid, det är ett slagtande; icke mera en batalj, det är ett infernaliskt poem. Fransmännen äro icke mera menniskor; det är den råa styrkan, uppdrifven till sin högsta höjd, exalterad, rasande, oemotståndlig. Minnet af detta bataljfält, som jag såg tre dagar derefter, skall a!drig utplånas. Byn är alldeles sönderskjuten af kulor; Magentas hus äro ännu sölade af blod. Man söker förgäfves att begrafva liken. I dessa ruinerade hus påträffar man alltjemot sådana i de mörkaste skrymslen. Man finner dem i källrarne, på vindarne, i uthusen För ögonblicket är det omöjligt att beräkna de å ömse sidor lidna förlöster. Fransmännens äro ansenliga, men jemförelsevis mindre än fiendens. Den fångne öfversten, om hvilken jag förut talat, beräknade sin armös förluster till 20,000 man bragta ur stridbart skick. Jag tror mig icke öfverdrifva, om jag uppskattar dem till 30,000 döda, sårade, fångar och desertörer. Lägg härtill en djup demoralisation, en modlöshet, herrskande bland sjefva officerarne. Om konung Victor Emanuel i tid anländt till slagfältet, skulle man tillfångatagit hela furst Schwarzenbergs kär, som i detta ögonblick drager sig tillbaka till Lodi. Österrikarne utrymde i söndags Milano, utan buller, utan att anställa någon föröädelso. Staden var barrikaderad, färdig att resa sig. Man har undanröjt dessa hinder: för att lemna passagen fri för fransmännen, hvilka denna morgon intågat. Jag har varit närvarande vid Mac Mahons divisions emottagande. Jag väntade mig entusiasm; jag fann yrsel De milanesiska damerna omfamnade segrarne, öfve höljde dem med blommor ogh kransar och tryckte deras händer. Första akten af fälttåget är slutad. Vi komma sannolikt att börja en serie strider och segrar på andra sidan Mincio. Den 3 Juni. Kejsaren ankom denna morgon hit med med konung Victor Emanuel. Detta intåg har en ganska hög politi k betydelse. Det är konungen af Sardinien, som gjorde sitt inträde uti sin lombardiska hufvudstad med kejsar Napoleon på sin högra ida. Kejsarens proklamation talar för öfrigt tillräckligt härom. Pen piemontesiska armån följde konungen. Behöfver jag tala om den entusiasm, med hvilken kejsaren och konungen mottogos? Man kastade sig till Napoleon III:s fötter för att kyssa hans hästs hofvar. Man måste hafva lefvat under det främmande oket för att kunna förstå detta ursinniga jubel. Buketterna, kyssarne, hviftandet med näsdukar, sjelfva tystnaden hos vissa personer, hvilkas kinder voro fårade af tårar, allt uttryckte den mest passionerade hänryckning. De, som icke hafva något fädernesland, skola förstå italienarne. Kejsaren och konungen hafva begifvit sig till dömen för att öfvervara ett te deum. Hela Milanos befolkning svärmar på gatorna. I alla gathörn ser man personer omfamnande hvarandra. Det ärlandsflyktiga som anlända från Frankrike eller Piemont. Kejsaren lemnar Milano i morgon och begifver sig sannolikt till Lodi. Enligt en korrespondens från Turin af den 10 hade Garibaldi begagnat tillfället för att aflägga sin hyllning hos konungen i Milano. Hans maj:t har med mycken välvilja mottasit den tappre generalen och med egna händer fästat på hans bröst tapperhetsmedaljen i suld. Genreralen lemnade derpå utan uppskof Milano, och den 10 hade man fått underrättelse att han intagit staden Bergamo. De österrikiska regementen, som lidit mest vid Palestro och Magenta, dragas tillbaka ur slaglinien för att i reservlinien kompletteras. De äro hufvudsakligen infanteriregementena Grossherzog von Hessen (österrikare), Baron v. Hess (österrikare), Culos (ungrare), Prins Gustaf Wasa (ungrare), Hartman (polackar) och Gruber (från Mähren). Såsom ersättning för. dem hafva inryckt på stridsplatsen: unserska regementena Coronini och Carl Ferdinand, böhmiska regementet König v. Hannover, tyska regementet Deutschmeister (wienare), flera jägarebataljoner och ett ganska talrikt kavalleri samt artilleri. Derjemte är 6:te armekåren under fältmarskalklöjtnant grefve Degenfeld beordrad att i ilmarsch begifva sig från Tyrolen till Verona. Hofpredikanten Angeldorff och Broby kyrkas räkenskaper. För nåora veckbr sodan. 15t hafpredilkan.