Aftonbladet – 18 juni 1859, sida 3

Article Image
digare och ti växte oupphörligt genom nya tillflöden ur alla hus. Hela stadens befölkning var snart på benen, och från alla fönster svajade den italienska trikoloren. -En af provisoriska regeringen anslagen proklamation förordnade, att vid qvällens inbrytande hvart fjerde fönster i alla hus skulle upplysas. Denna befallning åtlyddes punktligt. Hela natten voro gatorna uppfyllda af ofantliga menniskomassor. I stället för de väntade fransmännen och sardinarne, ankommo fyra stora båtar, lastade med österrikiska sårade från Pavia. Äfven en afdelning österrikiska uhlaner visade sig, men ilade skyndsamt i annan riktning, då de till sin stora häpnad förnummo att staden Milano var utrymd af österrikiska armen. Ändtligen kl. 10 på förmiddagen inryckte i dag fransmännens första kår, under general Mac Mahon, Från balkongerna underhöllo damernå ett ymnigt blomsterregn öfver de infågande soldaterna samt hviftade under gränslöst jubel med sina hvita näsdukar. KI. 1 anlände 3 omnibusar med sårade fransmän och piemonteser samt fördes till hospitalet 8:t Lucca, under folkets ändlösa jubel. Kl. 2 smattrade trumpeterna och dånande trumhvirfiar hördes. En afdelning nationalgarde tågade till stadens portar för att mottaga Garibaldi, som man väntade: Man började liktidigt undanrödja barrikaderna, — Den 7 Juni: Natten har varit lugn. Vagnar, uppfyllda af sårade fransmän, sard:nare och österrikare ankomma oafbrutet och fördelas uti hospitalen: General Mac Mahons I division har redan tidigt på morgonen aftågat härifrån till Lodi, Deremot ankom kl. 8 en del af marskalk Canroberts kår, och sedan ha oupphörligt franska trupper tågat geom staden. Talrika franska soldater, belgagnande en dem beviljad half rastedag, vanÅdra genom staden för att skaffa sig förfriskningar och några ögonblicks förströelse. De bemötas alla såsom Italiens befriare. Patrie berättar följande om kejsarens intåg i Milano: Den 8 klockan 8 om morgonen intågade kejsar Napoleon, åtföljd af konung Victor Emanuel, i Lombardiets hufvudstad. — H. M:t vägrade att taga in uti det kungliga palatset. De båda monarkerna valde till bostad Villa Bonaparte, ett temligen vackert palats, beläget vid stadens yttersta ända, hvilket Napoleon I begagnade såsom residens, Tre gånger visade sig kejsaren för folket. Den entusiasm hans rärvaro framkallade öfversteg all beskrifning. Med största möda lyckades H. M;t bana sig väg genom den tätt som en mur sammanpackade menniskomassan. Folket trängde sig ända fram till kejsarens häst och täflade om att kyssa hans händer, under det bifallsjublet ej bade några gränser; alla balkonger voro praktfullt prydda och försedda med italienska och franska trikolorer samt fullsatta med festligt klädda damer, som strödde blommor framför kejsaren och hviftade med sina näsdukar. En del hus voro från nedersta våningen ända upp till takåsen prydda med draperier i alla färger. Estrader voro uppförda framför flera bodar: Kejsaren hade blott med sig en eskort af hundramannagardet, men Victor Emanuel medförde hela Cialdinas kår. Sjelfva Paris på sina festdaar erbiuder ej ett sådant skådespel som detfa. Masson kastade sig framför kejsarens och konungens hästar, många kastade sig på knä och började högljudt bedja, inblandande Napoleons namn bland sina böner. Damerna framräckte buketter. Det sätt, hvarpå soldaterna bemöttes, vittnade icke mindre om folkets hänförelse. Man mötte dem med aristokratiens praktfullaste ekipager, qvinnorna omfamnade dem och äfven barnen ville betyga dem sin glädje. Man såg zuaver och turcos ledande ett barn i hvardera handen eller stolta promenerande arm i arm med damer i lysande toilett. Kejsarens proklamation till italienska folket har framkallat den största hänförelse. Om aftonen företogs af en mängd unga män utaf de förnämsta lombardiska familjer en storartad manifestation. De begåfvo sig, med nationalgardets musikkår i spetsen och åtföljda af en ofantlig menniskomassa, till Villa Bonaparte, der ett tusenfaldigt lefve utbragtes för kejsaren. Milanos officiella tidning under österrikarnes välde har förändrat sin titel till Allianza och utkommer nu såsom organ för det italienska oberoendets parti, Från Schweiz berättas, att då österrikarne inryckte uti Varese och Como, hade gubbar, qvinnor och barn i massa flyktat in uti kantonen Tessin. Bland dessa var en hel flickpension, bestående af 70 unga flickor och deras lärarinnor, hvilka i flera omnibusar anlände på schweiziskt område... Men sedan Garibaldi förjagat österrikarne, hade flyktingarne återvändt till sina hem. —— 3 Från Milano skrifver en korrespondent till LIndependance Belge den 7: Bataljen vid Buffalora, hvarom jag talat i mina sista bref, var endast prologen. ataljen vid Magenta är det stora och förskräckliga drama, som historien skall benämna Magentadagen. General Giulay hade skyndsamt låtit trupper anrycka från alla sidop. Han utrymde de ställningar han dittills innehaft, då han såg fienden försvinna ur sin åsyn, utan att kunna gissa till dess al igter. Han hade hopsamlat under sig delar af Clams, Schwarzenbergs, Zobels och Lichtensteins armåkårer, 100,000 man, såsom det berättades mig af en fången österrikisk öfverste, med hvilken jag hade ressällskap från Magenta till Milano. Denna styrka stödde sin venstra flygel på Byffalora, centern på Magenta, omkring ?,, sv. mil från Buffalora, och högra flygeln på en stor bangård, belägen på några bösshålls afstånd från Magenta, hvars namn, om jag icke misstager mig, är Corbetto (Cascina Nuova?). Giulay visste ingenting om fiendens rörelser; men han kände fullkomligt till skådeplatsen för striden, hvilken han utvalt, befästat och omgifvit med imposanta stridskrafter. Hans tillförsigt ökades, då han erfor att kejserliga gardet vid Buffalora ensamt kämpade emot en fyra gänger större styrka, att undsättningen fördröjdes och att hans soldater fem eller sex aln drifvit det tillbaka med ansenliga förluster, Han trodde äfven att Buffalorabron blifvit sprängd. Han nöjde sig då med att skicka fram friska trupper för att tillintetgöra gardet, och kl. 4 signalerade han till kejsaren i högqvarteret vid VerOnNa, att segern stannat I TT Men Beneile emm ån Mr tt EEE EES ER lka4 ÖS rå rt oc brbs fet Grd LL del IEA ock

18 juni 1859, sida 3

Thumbnail