Aftonbladet – 15 juni 1859, sida 3

och lägre presterna burgna; och prestbristen skall upphöra, och kyrka och stat skola derigenom knnna påräkna mera gagn af dessa sina söner. (Forts. följer.) Rättegångsoch Polissaker. Polisförhör har ij dag hållits angående ett våldsamt uppträde, som till följd af å Ladugårdsgärdet uppkommen ordvexling timat pingstdagen kl. 10 på aftonen å vägen mellan Källhagen och Lilla Blåporten. Kavaljerskusken S. Ericsson och riddrängen A. Ericsson vid konungens stall hade blifvit så illa slagna, att de å fältskärsstuga måste förbindas. Såsom tilltalade.att hafva föröfvat våldsbragden voro i dag inkallade entreprenören Anders Johan Högberg, boende i huset n:r 18 vid Qvarngatan, äfvensom ar-betskarlarne E. Johansson, A. G. Grandin och J. . Åkerström. Alla fyra nekade, men mot Högberg förekom nu bevisning, hvarföre han inmanades i häkte. Till vittne åberopade drängen August Gustafs son ålades att, såsom beträdd med att vilja dölja sanningen, besöka sin själasörjare och erhålla föreställning om edens vigt och värde samt vådan för mened. För flera vittnens hörande är målet uppskjutet till annan dag. — Svea hofrätt har den 6 sistl.. Maj afkunnat utslag uti ett af Stockholms rådhusrätt handlagdt tryckfrihetsmåi emellan filosofie inagistern: C. OC. A. Sjöberg härstädes ,kärande, och förre studeranden A. Sundler i egenskap af ansvarig utgifvare af tidningen Fjerde: Fäderneslandet, svarande, angående en i nämde tidning den 9 Februari detta år införd artikel, under rubrik fint bedrägeriv, hvilken för Sjöbergs goda namn och rykte skulle vara förklenlig. Hofrätten har med ändring af rådhusrättens utslag dömt Sundler att för de i den åtalade artikeln intagna lögnaktiga tippgifter och vrängda framställningar till ällmänhetens förvillande och förledande böta sextiosex riksdaler trettiotvå skillingar bko dubbelt med tvåhundra rdr rmt, till tveskiftes emellan Sjöberg och närmaste inrättning för de fattiga, eller i saknad af tillgång till böter i stället hållas i fängelse å fästning uvder fyra månader, hvarje månad till 28 dagar räknad, skolande, såsom rådhusrätten stadgat, ifrågavarande tidningsnummer konfiskeras, och varder med ändring af rådhusrättens utslag jemväl i fråga om rättegångskostnader Sundler ålagdt att ersätta Sjöberg hans kostnader vid rådhusrätten med 59 rdr 75 öre rmt. Såsom tillägg härtill må nämnas, att rådhusrätten endast fälde Sundler att böta femtio rdr rmt i tveböte och betala i rättegångskostnad 30 rdr rmt. (Sv. T.) Poströfverlet vid Staby. Ransakningen härom förtsattes inför Handbörds häradsrätt förliden tisdag den 7 deines. Åklagaren, stadsfiskalen Kindbom, anmälde, att han några dagar före sista ransakningstillfället här i staden sammanträffat med kronolänsmannen Hjertquist, som då berättat att en person straxt efter ransakningen den 6 sistlidne April infunnit sig hos komministern Lunell i Högsby och omtalat, att häktade Sven Johansson Back, med hvilken ifrågavarande person: haft tillfälle sammanträffa, yttrat att Back lemnat en del af postmedlen till en sin svägerska i Kolsbygd af Madesjö socken, der Back af hrr Kindbom och Hjertquist häktades. Hr Hjertquist hade derefter genast begifvit sig till: Kolsbygd och med biträde af kronolänsmannen Möller anställt forskningar efter penningarne, men utan framgång. Hr Kindbom hade vid sista ransakningen samtalat med Backs svåger, på fri fot ställde men i målet invecklade snickeriarbetaren Per Aug. Danielsson, om denna sak, då Danielsson dervid erkänt, att det varit han som gjort besök hos pastor Lunell. Danielsson hade den 6 April uppmanat svågern Back att icke längre uppehålla ransakningen med sitt nekande, utan uppgifva hvar han gömt penningarne, som han förmält sig tappat annandag jul. Härpå hade Back svarat: Jag törs icke, ty de stannade i Kolsbygd hos svägerskan Karin. I anledning häraf hade hr Kindbom uppgjort med Danielsson, att denne skulle begifva sig till Kolsbygd och helsa Karin från Back att han, som hårdt plågades i fängelset, vid nästa ransakning ämnade uppgifva att han lemnat penningarne till Karin och att hon derföre gjorde klokast om hon genast lemnade dem till Danielsson; som ville ombesörja att de komme vederbörande tillhanda, -utan att det blefve kändt, att Karin innehaft dem, hvarefter Danielsson borde på tisdagsförmiddagen möta hr Kindbom i Brånahult och afgifva berättelse om utgången af sin beskickning. Hr Kindbom hade sistnämde dag varit i Brånahult på den utsatta tiden, men, då Danielsson icke syntes till efter några timmars väntan, återrest till Kalmar. Påföljande morgon hade Danielsson inställt sig hos hr Kindbom och då medhaft de 4 st. sedlar, hvardera å 100 riksdaler banko, dem Back under hela tiden uppgifvit sig hafva tappat. Då Danielsson kommit till Kolsbygd hade Karin begifvit sig till Kalmar och återväntades icke förrän på eftermiddagen. Dahielsson hade varit vid Brånahult för att härom lemna besked, men hr Kindbom hade då ännu icke ditkommit och sedermera hade Danielsson, för att icke väcka några misstankar, qvarstannat i Kolsbygd för att afbida Karins återkomst och derför icke i Brånahult. kunnat träffa hr Kindbom. -Under tiden hade Danielsson för en dotter till Karin omtalat sitt ärende, och då Karin hem kommit, hade. dottern: gått henne till möte samt om en stund inkommit och anmodat Danielsson utgå i köket, der Karin då uppehöll sig och genast till Danielsson aflemnat ett mindre paket, som vid öppnandet befanns innehålla ifrågavarande penningar, med begäran -att han genast måtte begifva sig fråu stället; Danielsson hade, innan han ingick till Karins bostad, låtit å sig anställa visitation och då icke innehaft mer än 4 rdr och några skillingar, men-då han utkom derifrån, medhaft 4 st. sedlar å 100 rdr hvardera. Back, häröfver hörd, vidhöll till en början sin förra uppgift, att han annandag jul under rusigt tillstånd förlorat nu ifrågavarande sedlar; men sedan Danielsson blifvit hörd öch afgifvit berättelse om NE RRENO SÄVE SAA NTA sa TENN ERNA