Aftonbladet – 10 juni 1859, sida 2

is djerfva tåg med sin af frivilliga.sammanatta kår, utgörande omkring 4000 man, gaf är anledning till farhågor, att han, utan arilleri och kavalleri, lätt skulle kunna blifva illintetgjord af fiendens till antalet vida öterlägsna massor, innan en bufvudträffning id Ticino kunde betrygga hans ställning. omellertid hade han, vid sin afmarsch, gifvit len försäkran, att han under fjorton dagar kulle kunna utan vidare understöd hålla stånd not fiendens öfvermakt, uti de. bergiga, för uerillakrig särdeles lämpliga trakter, hvilka van ämnade göra till skådeplats för sina opeationer. Också hade han knappast anländt vå lombardisk botten, förr än alla de riärnast Lago Maggiore belägna distrikten höjde len trefärgade fanan, förjagade de österrik. ska tjenstemännen, afväpnade gensdarmer och ullbetjenter samt proklamerade Victor Emamel till diktator. Detta skedde ännu före Garibaldis ankomst uti Varese och Angera. Uti förstnämde stad tillströmmade en så stor mängd frivilliga till hans understöd, att han deraf kunde bilda 2 nya bataljoner. Då man förutsåg, att vapen och ammunition skulle vara hufvudbehofvet i nämnde distrikter, så hade Garibaldi befallt sina soldater att qvarlemna sina tornistrar uti Gattinara. I deras ställe måste hvarje soldat. medföra 3 gevär och ett motsvarande förråd ammunition. Backe ningen skickades efter dem. Enligt i dag anländ underrättelse har Garibaldi besatt Como och Camerlata, sedan han först besegrat de mot bonom afsända österrikiska trupperna vid Varese och sedan drifvit dem tillbaka ända till Monza. Förstärkningar hafva blifvit härifrån afsända till honom, bestående af 4 bergkanoner och en bataljon reguliera trupper, de så kallade cacciatori franchi, hvilka bilda dic ciplinärkompanierna och vanligen användas uti fästena i Fenestrelles, Exilles, Oulx: och Bard. Nationalgardena hafva fyllt deras plats i nämde fästen. För detta ändamål hade staden Turin blifvit uppmanad att uppställa en styrka af 600 man nationalgarde, hvilka dels frivilligt anmält sig, dels blifvit utskrifna i kraft af den lag, som förpligtar den vapenföra befolkningen till dylik tjenstgöring ända till 35 års ålder. Uti en korrespondens från Zirich af den I dennes meddelas följande underrättelser rörande Garibaldis expedition: Underrättelserna om Garibaldi äro så förvirrade och stundom så förfalskade, att det ej är lätt att utröna hvad som är sant. Nyare meddelanden från edsförbundsofficerare i Tessin lemna dock några tillförlitliga upplysningar om hans operationer. Den 23 Maj anlände han till Ticino och passerade öfver denna flod vid Sesto Calendo, vid södra spetsen af Lago Maggiore. Emot; aftonen nämnde dag skall han redan hafva intågat uti Vatese, en mil från schweiziska gränsen. Genast reste sig folket i massa och höjde trikoloren. Den 26 om förmiddagen hade de till en styrka af 6,000 man uppgående friskarornas förposter blifvit framskjutna ända till Olgiate, sydost om Varese. Emellertid framryckte starka österrikiska kolonner från Camerlata mot Varese samt på vägen från Milano till Sesto Calende, för att afskära Garibaldi från hans återtågslinie, och antingen taga honom och hans kår till fån; eller jaga honom in på schweiziskt område. Garibaldi hade låtit föra allt användbart trävirke från vingårdarne och mullbärsplanteringarne till Varese samt låtit dermed barrikadera staden. Han hade hvarken kavalleri eller artilleri och hans folks skjutgevär voro bristfälliga. Den 27 förflöt utan någon märklig tilldragelse. Den 28 levererades några förpostfäktningar mellan Malnate och Varese. De schweiziska trupperna hörde under 2 timmar en oafbruten kanonad och handgevärseld. På eftermiddagen erfor man, att österrikarne anträdt återtåg. Deras förlust utgjorde ett icke särdeles stort antal döda och sårade samt ett halft raketbatteri. Under striden hade en bataljon af yttersta högra flygeln blifvit sprängd från hufvudstyrkan och hade blifvit tillfångatagen eller jagad in på schweiziskt område, såvida ej en bonde påsidovägar väg ledt den långs efter gränsen och sålunda fört densamma tillbaka till hufvudkåren. Den 28 om aftonen var Garibaldi åter i Varese, och österrikarne, som qvarlemnat starka förposter, stodo åter i Camerlata, der de inväntade förstärkningar. Den 29 om förmiddagen marscherade Garibaldis kår till Malnate och stod kl. 4 om eftermiddagen med en af sina kolonner vid schweiziska gränsen bakom höjderna i närheten af Chiasso (uti schweiziska kantonen Tessin), nära staden Como, mellan Cavallasca och Camerlata. En annan afdelning var uppställd längre vesterut mot Camerflata. Garibaldi anföll österrikarne kl. 5 eftermiddagen. Som hans trupper kunde göra föga bruk af sina usla eldgevär, så angrepo de genast med bajonetten. En af Garibaldis kolonner framryckte från Fermo till Como och bemäkt:gade sig, efter en häftig strid; Borgo-Vico. TÖsterrikiska artilleriet retirerade omkring kl. 8 Jom aftonen till Camerlata. Straxt derefter inryckte Garibaldis förtrupper i Como, der de emottogos med festligt jubel. Flera ångfartyg, som blifvit tagna i beslag af befolkningen uti strandplatserna vid Comosjön, förde talrika skaror beväpnade till Garibaldis förstärkning. Vid. midnattstiden tystnade elden, och Garibaldi intågade såsom segervinnare i-den festligt upplysta staden. Den 30 befunno sig österrikarne i. full reträtt till Mariano, ty jernbanan till Milano var redan afbruten, och I Garibaldi inryckte obehindradt uti Camerlata. Så mycket är säkert, att österrikarne icke uppIträdde med synnerlig kraft. Deras trupper I skola hafva varit mycket utmattade genom de fskyndsamma marscherna, och dessutom hade de haft brist på lifsmedel. Det berättas att de i byarne begärt bröd af bönderna. De fallna österrikarne hade nästan alla bajonettIsår, hvaremot de fallna friskaremännen till