Aftonbladet – 8 juni 1859, sida 2

Med Guds hjelp skola icke heller dessa ord af dig föraktas! Lots-far är en Nå och enfaldig Kristi lärjunge, men han äre äf de rätta, och de heliga sanningarne ha sälJan kommit skönare till mig än från denne gamle, redlige och gudfruktige mans läppar. Här hos Hjelm och Emilia är jag mål för den outsägligaste ömhet och omvårdnad. Thorborg, din gamle fader och min ömma dyra mor, då hon kan komma ifrån Gläborg, gifva mig alla de rikaste prof på sin kärlek. Jag begär ej att du blir borta längreän en månad, innan du kommer och helsar på din Majken. Detta bref kuverterades af Hjelm, som lät det åtföljas af några rader från honom sjelf. Broder! Jag känner ej hvad du skrifvit till din trolofvade, men utan tvifvel har det varit ett aftryck af din själs mörka sinnesstämning. Vet du, bror Gudmar, jag måste nu uppmana dig, först i Guds och sedan i din kärleks namn, att du låter det blifva slut med denna svaghet, som jag kunnat svärja på alvo skulle slagit rot bos dig. 7 u måste börja se din belägenhet från dess rätta synpunkt, förnuftets! Känslorna få ej ensamt råda öfver mannen, han må blifva inFR i hvilken olycka som helst. Tacka Gud att du är indragen i en olycka, ej i et! brott. Du kunde ej vara värre till mods, om det sista egt rum. Bemanna dig således, res dig-och afskaka detta ok! Rent ut sagdt — jag anser för en pligt at ej dölja sanningen. Majkens tillstånd fordra: en stark beherrskning å din sida. Skrifi Her. rans namn ett mera lugnande bref, men Ron ej förrjän. hon sagt. Då, om Moss vore tic gånger här, skall du träffa din trolofvade.