Aftonbladet – 7 juni 1859, sida 2

så stannar tanken vid denna statsförfattning, som de födde. Tänka vi rät. efter, så är redan detta en tänkvärd sak, att de, som samla sig äro svenska medborgare. Det kunde väl så hafva gått år 1809, att Sverges grundlag hade blifvit icke den fosterländska sjelfständighetens lag, utan en sådan, som gifves de öfvervunna till skänks af utländska inkräktare, som taga deras fädernesland. Men nu gick det icke så. Och detta är det första och detstörsta i 1809 års grundlagshisteria, att den icke blott är ett fritt folks fritt stiftade lag, utan också var, när den stiftades, ett tecken till Sveriges räddning från tillintetgörelse. Egde denna grundlag ingen annan rätt till vår kärlek, så egde denen sådan redan derföre, vatt den påminner oss om en af de väldigasie strider det svenska folket har kämpat med döden. och den säger oss, att såsom faran var så stor så blef räddningen fullständig. Saken hel och hållen ser man blott i dess sammanhang med svenska folkets hela lif, ända ifrån den tid då våra äldsta fäder förde in det folket i historien. Känner man Sverges Historia, så förundrar man sig icke, hvarken att det gick -så illa som det gick år 1809, ej heller att Sverge dock gick igenom och bar sina förluster. : Den svenska historien är rik på häftiga skakningar, stor lycka och:stora lidanden och kastningar emellan olika lagar och samhällsskick. Det sv. nska folket har spelat höga spel uti historien, det har vunnit, det har tappat, men så högt-har spelet dock sällan varit so år 1809. Dock finnes äfven förut ett och annat exempel att lif och död ha, såsom man säger, hängt på ett hår. Vi känna det året 1520 och det året 1718.;-Ställa vi dessa minnen vid sidan af året 1809 så hafva vi en tredubbel erfarenhet huru hårdt det svenska folket varit pröfvadt, ända derhän, att det har sett ut såsom skulle det kunna vara. förbi med dett: folk, eller, om man vill fatta saken på ett annat sätt huru djerft detta folk har manat ut sitt öde tillen vigeskamp, men samma minnen lära oss också, hurt svenska folket har gått igenom sina prof, och, om äfve; blödande och utmattadt, dock har öfverlefvat kam pen och: behållit d6h inre helsans källa, som läker såren och närer framtidens krafter, dem nöden min dre har brutit än härdat. — Och det som nu dag ligen påminner oss härom är denna grundlag, son: född -ur svenska folkets djupaste smärta, nu i 50 å: har betecknat .Sverge såsom ett fritt land, såson: ett land med stigande bildning och växande förkofran, denna statsförfattning, under hvars hägn v känna oss ega-ett fädernesland, som vi icke vill: byta bort emot jordens rikaste länder. Nu är väl fäderneslandet en sak och statsförfattningen en an nan, men vore den senare rätt dålig, så skulle de väl kunna hafva den verkan att man vantrifdes i fäderneslandet. Men det har icke så varit i Sverg: under dessa femtio åren, och vore det så nu, st had: vi väl icke samlat :oss för att begå minnet af der dag, då denna grundlag begynte finnas till. Och likväl-har det sett ut såsom densamma i vissa väsendtliga delar icke vore mycket älskad; Svensk: folket har ju varit betänkt derpå att byta bort er stor del af denna grundlag emot någon annan, son de sökt men icke funnit. 1809 års grundläg ha således gått igenom sitt prof och visat sig temliger seg att bestå och icke lätt att ersätta ifall der komme bort. Skulle någon säga, att denna seghet är ett hinder för något bättre i det att den samma håller vid lif äfven sådant, som mången anser såsom fel i vårt samhällsskick; så må det-också vara tillåtet att hoppas att samma sega fasthet äfven skall göra grundlagen stark till försvar för dei afgjordt goda, som finnes i detta samhällsskick och som grundlagen uttalar. 50 år äro icke mycket lång tid i ett felks lefnad, en femtio års gammal grundlag är icke mycket gammal, mien våra svenske grundlagar hafva icke brukat blifva äldre. Ifrån 1772 till 1809 förflöto 37 år, och det blef nödvändigt för det svenska. samhället att byta om drägt. Och vär 1772 års regeringsform -varalldeles ny, men 1720 års regeringsform så gammal vorden att den var alldeles utdömd, så var denna 1720 års regeringsform dock icke äldre än 52 år. Den häde lefvat blott-två år länvgre-än 1809 års. grundlag redan har:genomlefvät; och 1680 års regeringssätt var blott 40 år gammalt när: dess -dågår voro räknade. Och äfven detta, att vi mu först då grundlagen hunnit till denna ålder, hafva: företagit oss att så offentligen som i dag uttala vår bekännelse, att vi älska denna grundlag och sätta vår förtröstan till densamma — äfven detta kan på sitt sätt-vara ett tecken att denna grundlag ligger djupt med sina rötter. Det visar att densamma icke. har varit omgifven af en flammande entusiasm, och öfverspända förhoppningar hafva dels icke fäst sig vid densamma, dels, om de gjort det, hafva de ieke funnit sin tillfredsställelse, men deremot om vi få tro att vår handling i afton är en sådan, som svenska folket följer med sitt bifall, så vill det synas såsom detta folk; i den mån det har pröfvat sin grundlag, också har funnit densamma god. — Öch mycket godt finnes i denna grundlag. En sak springer fram för tanken främst när man studerar densamma. Den är svenski grund och botten. Det skulle väl kunna utvecklas, huru denna grundlag återspeglar Sverges historia. Det var icke någon ny lära; ingen främmande vishet, som svenska folket företog sig att lära utantill när det satte sig ned att lefva efter 1809 års grundlag. Det gick blott tillbaka till sig sjelf. Den lagbundna konungamakten; som rätt och sanning. styrker, orätt och vrångvisa förbjuder och förhindrar, den. aflagen beskyddade och :af. lagen ordnade folkfriheten och ordets frihet i konungens råd och hvarje svensk mans frihet att säga sin tanke i tal och skrift till sina medborgare och till sin konung, och den friheten att utan hinder af bördens företräden eller andra yttre bänd ! utveekla Sin duglighet i sitt fäderneslands tjenst, och den friheten att för sina gerningar ansvara endast efter! lag inför en sjelfständig domaremakt, och detta att lag stiftas af konung och ständer gemensamt, och detta att svenska fölkets urgamla rätt att sig beskatta utöfvas af rikets ständer ällena vid allmän riksdag, och detta att ingens frid i dess-hus får störas, och ingen från ort till annan förvisas, och ingens samvete tvingas, allt detta som svenska folket i långan tid har älskat, återfinnes nu i: 1809 års grundlag. Ochderföre att det bästa som derfinnes är idel-gamla svenska :såker, så är denna grundlag ett insegel inför all verldens ögon att det svenska folkets arbete uti verlden I hår varit ett godt arbete.. Och återigen derföre att detta göda i vår grundlag är gammalt bekant; så att, när något har kommit imellan; som velat stänga oss derifrån, så har det icke velat gå lyckligt för svenska folket och våra kastningar af och an emellan grundlagar som skrifvits och grundlagar som plånats ut, hafva just kommit derutaf, att svenska folket har velat hafva sitt gamla goda och dock icke fått hafva det: — derföreattinu 1809 års Igrundläg! Bar sagt oss att allt detta skall vara fritt i Sverge, så är : den. grundlagen i: sannaste mening fosterländsk: Den är detta i. mera egentlig mening än då ett folk efter en hastig eröfring skrifver vilköreti för en frihet, som det har efterlängtat, men blott lärt känha af ryktet. Det svenska folket har lärt känna allt detta af erfarenheten oeh arbetet på att lära sig bruka detsamma. Derför förstår det folket sin grundlag, och den lagen kan blifra en stadig. grund för dess fria lif. — Och den kan detta så mycket mera, som den har gifvit oss en bättre borgen än den vi fordom egt, att det goda, som vi värdera, skall få ega bestånd. — Målet för 1809 års p0r ROGERS ISO SEDAN är NE ONORE TAOESTEEEN