Aftonbladet – 4 juni 1859, sida 2

ganderätt till alla oupptagna malmfynd och skogar, gällande bland de dittills sjelfständiga malmförädlarne; men hvilket icke skulle kunnat ske utan, att tillika stadga vilkor för den förut obehindrade utöfningen af deras yrke. Genom detta i pp i gsmännens verksamhet hejdar en ditills ostörda utvecklingen af yrket; och så länge samma tvång fortfar, måste alla sådana förbättringar i yrket och dess alster uteblifva. hvi!ka förutsätta fri samverkan af kapital i förening med tillräcklig kunskap om industriens oupphörliga framsteg. Insigten härom bar till och med flerestädes föranledt privilegiitvångets illuderande, genom arrenden eller förpantningar på lång tid f(t. ex. 99 år); och det vore derföre både ur juridisk och moralisk synpunkt riktigare, att undanrödja tvånget öppet. Äfven i statsekonomiskt hänseende kan upphäfvandet af de privilegrerade tackjernsbergslagerna icke blifva annat än förmånligt; ty den ostörda tekniska utveckling, som deraf måste blifva en följd, stegrar naturligtvis tillverkningens både mängd och värde, och den nu så vanliga misshushållningen med både malm och skog skall utan fråga efterträdas då af ett motsatt förhållande. Hr Troilius förordade på dessa och härmed beslägtade skäl det ifrågasatta upphäfvandet. Något inkast emot hans framställning förspordes icke. ; Motsatta åsigter yttrades deremot af åtskilliga talare beträffande programmets nästa fråga: Hvilka följder för den inhemska jernoch ståltillverkningen har tillåtelsen att utföra tackjern medfört, och hvilka verkningar kunna motses i fall denna utförsel skulle ytterligare underlättas ? — Diskussionens af ordföranden; br Gustaf Ekman, resumerade slutföljd blef emellertid, -att erfarenheten icke ännu bunnit leda till sådana resultater, att någon ny åtgärd i lagstiftningsväg derigenom kan anses påkallad. Lika obestämd till sin slutföljd blef diskussionen öfver programmets sista fråga, huruvida de obestridliga förbättringar för tillverkningskostnadens minskning, som egt ruminom svenska jernhandteringen under de senare åren, äfven åstadkommit i samma mån bättre produkter, men i fall så ej förbåller sig, hvad orsaken vore dertill, ;och om brukssocieteten borde med anledning deraf vidtaga någon åtgärd att på experimentell, väg. få de för jernhandteringen i detta hänseende vigtiga frågorna utredda. — Under diskussionen härom anfördes ett oväntadt och i allmänhet mindre kändt förhållande; nemligen att-åtskilliga svenska jernsorter, som inom landet icke stå i särdeles anseende, bibehålla ett högt värde på vissa utrikes orter, derföre att de funvits företrädesvis tjenliga till der istort drifna speciella tillverkningar, och att man der alldeles ieke hos dessa jernsorter önskar några förändrade eller efter här inhemska åsigter förbättrade egenskaper. Denna uppgift förekom äfven i ett till slut uppläst och med stor vetenskaplig grundlighet författadt anförande, som blifvit insändt ifrån professor Eggertz — föreståndaren för bergsskolan i Falun — och hvari författaren, just med anJedning af denna helt och hållet kommersiella erfarenbet, föreslog att personer, med praktisk bildning i vissa jernförädlingsdetaljer, måtte genom brukssocietetens försorg utsändas att taga kännedom om de metoder, som vid de ifrågavarande utländska fabrikerna begagnas vid pröfningen af de nyssnämda svenska råämnena, så att man måtte kunna på förhand anställa samma pröfning här ilandet och veta förut hvilka egenskaper, som för olika utländ: ska fabrikater fordras hos olika svenska ståloch stångjernssorter. z En svensk statsrätts-lärare 1 nittonde århundradet. Grundlinier till Filorofiska Statsläran (Efter professor Boströms föreläsningar.) Upsala 1859. Att universitetslärare inför en större allmänhet framlägga resultaterna af sina forskningar är en företeelse, hvilken numera lyckligtvis blifvit något mindre sällsynt än tillförene. Dylika meddelanden böra allti Hult-jernvägen, från och med 1859 års början. Summa inkomst. Diverse inkomst. Inkomst af passagerare. Inkomst af gods.