Aftonbladet – 4 juni 1859, sida 2

emensam embetsexamen må stadgas såsom nträde och befordran i statsdepartementets anslier och i statens centrala förvaltningserk. Denna examen skulle, utom en priliminäri samen i latin, franska och tyska, historia, i tatistik, rättsoch samhällslära, omfatta:;i olkrätt, svenska grundlagarna, civilrätt med I lertill börande rättegångsordniag, sjölag, adi ninistrfativrätt, juridisk encyclopedie, politisk! konomi och rättshistoria. i I sammanhang härmed föreslår komiten det i emligen stränga stadgande att ofvannämde xamen skulle föreskrifvas såsom kompetensilkor icke blott för londskamrer re och kronoogdar; utan äfven för länsbokhållare och häadsskrifvare. : Deremot skulle den nuvarande kameralexanen upphöra samt studentexamen för öfriga ysslor utom centraladministrationen göra tillfylest för kompetens jemte: ett betyg om prakisk insigt för den som befordras till ord navie uppbörds eller — räkenskapstjenst. Utom hr landshöfding Munthe, borgmästar Asker och ordf. statsrådet Fåhreus hafva samtliga öfriga ledamöter anmält mer och minre vigtiga reservationer. Kronprinsen-regenten har i dag hållit kon;elj. — I extra ordenskapitel den 19 sist. Maj var Kongl. Maj:t, en!. Posttidningen, utnämnt ill riddare af Nordstjerneorden: medicine proessorerna vid universitetet i Upsala doktor F. BE. Sundevall och doktor O. Glas. — Chefsembetet för telegrafverket riket nar den 30 sigtl. Maj till assistent vid elekriska telegrafverket förordnat e.o. assistanen O. A. Presto. — Magistraten afkunnade i går sina beslut öfver de anmärkningar, som framstäldes vid. justeringen af de uppgjorda röstlängderna. Med anledning af advokatfiskalen Rydqvists yrkande, att för hvarje valberättigad måtte i längderna upptagas samtliga de afgifter han erlägger till staden och dess allmänna behof, utan afseende på den egenskap för hvilken dessa afgifter blifvit honom påförda, resolverade magistraten, att som 14 R. O. uppgifver i hvilka egenskaper enhvar eger valrätt utöfva, så kunna inga andra afgifter i röstlängden upptagas än dem valberättigad erlägger i den eller de egenskaper, som berättiga honom att i valet deltaga, hvadan alltså den gjorda anmärkningen icke komme att till någon ändring i de uppgjorda längderna föranleda. I afseende åter å dem, som anmält sig hafva efter 1858 års mantalsskrifning förvärfvat val:ätt och derföre yrkat blifva ilingderna upp:agna, förklarade magistraten, att som de styrkt sig vara i utöfning af sådant yrke, som förlänade valrätt, komme de att i längderna upptagas. Huru deras röster skulle beräknas, i händelse en omröstning efter skatt skulle ifrågakomma, upplyser deremot icke magstratens beslut. — Från befälhafvaren å här hemmahörande skeppet India, kapten Funck, ha i dessa dagar till rederiet ingått underrättelse om att han på den sällsynt korta tiden af 10 dagar seglat från Sincapore till Bankok i konungariket Siam, der han hade den äran att ombord få emottaga ett oväntadt besök af prins George, son af. förste konungen i Siam. Prinsen infann sig endast i afsigt att taga fartyget i noga ögonsigte, emedan siamesiska regeringen sjelf låter bygga flera större skepp, och han hade med synnerligt erkännande af svenska skeppsbyggeriets höga ståndpunkt yttrat sig samt visat sig särdeles belåten med de iakttagelser han gjort ombord å India. Som bekant, är den siamesiska regeringen ej uteslutande sysselsatt med att regera, utan idkar derjemte ganska vidsträckta -köpmansaffärer för egen räkning, bygger fartyg m. m.,, och har i sistnämda hänseende hunnit öfverraskande långt. Kapten Funck tillägger i sitt bref, att sedan han förra gången besökte Bankok i sistl. Januari hade två klipperskepp om. 600 tons hvardera och ett tredje om 800 tons gått af stapeln, alla bygda af teak, hvilket är det yppersta bygnadsvirke man känner. Konstruktionen beskrifves såsom utmärkt vacker och skulle göra heder åt hvilket europeiskt varf som helst, . Såsom. intressant i öfrigt nämner kapten Funck attsendast kineser äro sysselsatta med dessa skeppsbygnader. (D.B.) — Aalborgs Avis skrifver, att försöket att upptaga och utföra den på Skagen strandade ångaren North Sea hade att kämpa mot många svårigheter och att det är mycket tvifvelaktigt huruvida dessa kunna öfvervinnas. Sedan lasten blifvit lossad från fartyget (fortfar tidningen), besväras det ännu af den stora kolbehållningen, hvars transport från bord ingen ville eller kunde åtaga sig under dåvarande vattenoch strandtillstånd. På kapten Jagdas råd -läto den engelske assuranskommissarien och ingeniören anbringa en jernlina från öfversta delen af fartyget till en ändamålsenlig punkt på kusten, på hvilken lina kolen i korgar praktiserades i land. På sådant sätt urlossades dåssa, och pumpningen fortsattes. Fartyget har nu ett gynsåmmare läge, men det kommer isynnerhet an på vädret, om man skall uppnå ett lyckligt resultat. Fartyget är försäkradt för 113,000 riksbanksdaler (d. v. s. 226.000 rdr sv. rmt); och här är således fråga om en ganska ansenlig