Aftonbladet – 30 maj 1859, sida 2

attningen härstädes kunde vara mindre grannlaga, 1å hr Cygnus just erhållit sin regerings uppdrag, utt i främmande länder inhemta alla de kunskapsmaterialier i och för folkskoleväsendet, hvilka böra sätta honom i stånd att framlägga och möjligen äfsen utföra en fullständig organisationsplan för folkundervisningen i Finland. Dessa grannlagenhetsskäl hafva besegrat den varma önskan man hyser, att Göteborg måtte få tillegna sig pastor Cygneei utmärkta egenskaper. Stockholms slöjdskola. På svenska slöjdföreningens årssammankomst, som öppnas kl. 5 e. m. i öfvermorgon onslag, uti hr De la Croixs salong, komma, selan den af föreningens direktion afgifna årsverättelsen och revisorernas utlåtande deröfver blifvit upplästa, belöningar att utdelas till slöjdskolans elever; allt under fritt tillträde för allmänheten. Derefter förekomma särskilt blend föreningens ledamöter frågan om decharge för föreningens direktion samt val till direktionsledamöter efter dem som äro i tur att afgå. Vidare blifver, efter hvad man sagt oss, den sistlidet år väckta och afhandrlade frågan om slöjdskolans öfverlemnande till staten ånyo upptagen till afgörande. Under sådana omständigheter anse vi det vara af vigt att nu förutskicka några underrättelser, dem vi från skolan förskaffat oss. Af dessa meddela vi först det som rörer undervisningen under år 1858. Hvad deraf inhemtas skall, såsom vi hoppas, framkalla ett talrikt och bjertligt deltagande i elevernas högtid, hvilken också, emedan hon handlar om en seger som den allmänna upplysningen vunnit öfver okunnighet och mörker, utan tvifvel har goda anspråk på att erkännas såsom en hela landets högtid. Dernäst skela vi meddela ett och annat med afseende på svenska slöjdföreningens egen ställning samt slöjdskolans och slöjdföreningens förbindelser till staten ooh till Stockholms stad. Undervisningen sistlidet år begagnades af 769 personer, hvaraf 708 manliga och 61 qvinliga. Fyratiosju af Sverges städer och, med undantag endast af Lappmarken, Jemtland och Halland — alla dess landskaper hade af sina söner iskolan. Af eleverna voro 375 föddai Stockholm, 371 i landsorten och 23 på utrikes ort. Der funnos af alla åldrar mellan tio och trettionio år, blott igke af trettiofem år. Några och sextio särskilta yrken begagnade undervisningen. Antalet elever i hvarje undervisning var: i linear-frihandsritning 641; klotsritning efter naturen 264; ornamentsteckning 150; modellering 25; figurteckning 85; ornamentsmålning 25; figurmålning 17; aritmetik 361; geometri, nedra afdelningen 121; algebra, nedra afdel. ningen 120; matematik, öfre afdelningen 3 mekanik 16; perspektivlära med ritning 126; konstruktionsritning för maskiner oeh bygnader 101; skeppsbygnadslära med ritning 13; bokföring 98; svenska språket 76; franska d:o 68; engelska d:o 86; tyska d:o 87. Undervisningen i aritmetik omfattar Zweigbergkhs lärobok, . I algebra, nedre afdelninningen, läras första och andra gradens seqvationer med en obekant. Geometri, nedre afdelningen, upptager fyra böcker af Alreika geometri, eller motsvarande kurs i någon annan lärobok. Matematik, öfre afdelningen, innefattar första och andra gradens teqvationer med flera obekanta, läran om logaritmer och serier, samt planimetri, stereometri och plan trigonometri, efter femte och följande böcker af Alreiks lärobok. Undervisningen i mekanik, hvartill endast fyra timmar i veckan varit använda, har under nyss slutade skolår omfattat rent matematisk och allmän fysisk rörelselära, samt af fasta kroppars statik, allmänna lärosatser, läran om tyngdpunkten, om fasthållna och understödda kroppars jemnvigt, om fullkomligt böjliga kroppars jemnvigt och om jemnvigt med maskiner. Weisbachs lärobok har dervid hufvudsakligen, med någon tillökning i problemer, blifvit följd. Föröfrigt har vid elevernas offentliga examina i skelans läroämmen blifvit ådagalagd den grundlighet, som fästats vid deras undervisning. Hvad särskilt beträffar elevernas konststudier, äfvensom deras konstruktionsritningar för olika handtverk, för maskiner, husbygnad och skeppsbygnad, derom skall den oftentliga exposition af deras arbeten, hvilken nu är under uppställning i nio af skolans rum, snart lemna en åskådlig redogörelse. Elevernas antal under år 1858 hade från det under år 1857 ökats med 26, procent; men en jemförelse mellan antalet elever under höstterminen 1857, uppgående till 346, med det för höstterminen 1858, utgörande 506, visar att stigningen i elevernas antal under denna sista hösttermin uppgick ända till 461, procent, ehuru inträde nu måste nekas många sökande, till följd af brist på utrymme i skolans lägsta afdelningar. Jemför man åter högsta antalet i undervisningen närvarande Sen på söckendag, under höstterminen 1857 med det på söckendag närvarande under höstterminen 1858, eller 184 med 318; så finner man att stigningen i detta senare afseende gått ännu högre, eller till nära 73 procent. Detta visar aft elevernas trägenhet att besöka skolan har stigit med mera än en och en half gång så mycket som deras antal har ökats: ett förhållande som på det tydligaste sätt ådagalägger skolans tilltagande ändamålsenlighet ech arbetets stegrade oehot af henne. Under innevarande års vårtermin har elevernas antal ytterligare ökats till 573, derbland 75 qvinliga, och högsta antalet närvarande elever på söckendag har stigit till 355. Lärarne voro nu tjugosex till antalet. Elfva f dessa voro skolans egna, fordna elever. inom konstundervisningen, der svårigheten att å behofvet af lärare fyldt är störst, voro af rela antalet, elfva, icke mindre än nio skoans fordna elever. Äfven detta länder skoan till heder och visar hennes tjenlighet att vilda lärare för tekniska jaftonskolor i landsorterna, hvilka deraf hafva öfverhängande oehof. De qvinliga eleverna hafva synnerligen utmärkt sig genom flit och goda anlag. Om de skolans belöningar, som för det sist förlutna skolåret komma att tillfalla dem, ännu cke blifva så höga som på manliga linien, så ir det en naturlig följd deraf, att detär blott edan ett och ett halft skolår, som de först nträdande qvinliga eleverna fått begagna unlervisningrn. Det stora antalet belöningar som kommer utt utdelas, oaktadt den sparsamhet som derned iakttages, kan icke vara oväntadt för någon som sett elevernas flit eller följt undervisningen på närmare håll under loppet af skolåret. Pmån som aftonskolor klokt och rälrustade hos oss uppställas, skall intet lands arbetare inom industrien kunna öfverträffa våra, varken i åtrå efter kunskaper och konstskickighet eller i naturliga anlag att göra denna trå fruktbärande. Ödlas detta fält såsom det vör, så skall välsignelse följa i odlarens spår, och landets industri ej behöfva att frukta utandets. Ingen af industriens grenar skall då vegära att fegt få gömma sig bakom tullbomnar, utan öppet träda fram inför tidens uppys