Aftonbladet – 23 maj 1859, sida 2

Je:deren, storsjöfiskebolagets nya fartyg, som den 16 i förra månaden afgick på sin första tur till Jedderens bank utanför norska kusten, har haft mycken framgång under den tid, som det befunnit sig på sin station. Till första dagarne i denna månaden, då fisket tillföljd af svåra stormar blef afbrutet och fartyget måste söka hamn i Egersund, för att afvakta tjenligare väderlek, hade fångsten utgjorts af 150 valar ovanligt stor fisk, ungefär motsvarande hälften af hvad fartyget kan lasta. Bref från befälhafvaren utvisa, att det är fullkomligt passande för sitt afsedda ändamål. Man torde kunna förmoda, att detsamma nu redan återvändt till Jeddereås bank, och om konjunkturerna blifva lika gynsamma som förut, torde fartyget vara att hitförvänta fullastadt före innevarande månads utgång. Från skärgården berättas följande evanliga tilldragelse: En af dagarne under förl. höst begaf sig.en fiskare i närheten af Bottnafjorden af Bohusländska skärgården vid namn Kristian Andersson, gemenligen benämd Sprikack, ut på fiske, hvarvid han under färden observerade en 5 å 6 alnar lång hvalfisk, som strandat på ett grund. Fiskaren beger sig genast dit, binder ett medhafdt rep om hvalfisken och börjar, sedan detta är väl fastgjordt i ekan, att ro af alla krafter för att få det för dödt ansedda djuret på flott vatten och hemföra fyndet. Men hvad händer? Hvalfisken, som endast, troligen till följd af anstränghingarne för att komma lös, var döfvad, vaknar åter till lif då han befinner sig i sitt rätta element och börjar att löpa med ekan, som naturligtvis genast förfylldes. — Den stackars fiskaren ropade i förskräckelsen, under det han höll. sig fast i båten, af alla krafter efter en knif för att dermed afskära bogsertåget; men utan att blifva hörd af någon. — Hvalfisken, ovan vid dylikt bihang, tog dock lyckligtvis sin kosa åt land, der han med sådan fart rusade upp på stranden, att det blef honom omöjligt att åter komma loss. Fiskaren fick en mängd späck i ersättning för den förskräckelse han utstått uuder bogseringen: — Man läser i Upsala-Posten: Från fullt tillförlitlig hand hafva vi erfarit, att regeringen samtidigt med utfärdandet af ny skolstadga lemnat nådigt bifall till en af härvarande högre elementarläroverks lärare enhälligt framstäld underdånig anhållan, det måtte undervisningen i fremmande språk vid detta läroverk få, oberoende af hvad i nämnda stadga i detta afseende komme att påbjudas, börja med och baseras på det latinska språket.n Denna undantagslagstiftning för Upsala katedralskola, som under de båda föregående eklesiastikmimstrarne varit så vanlig, men som man hoppats skulle taga ett slut med de presterliga ministrarnes bortgång från rådsbordet, bar rumera ingenting öfverraskande sedan den nye chefen genom beslutet i frågan om reorganisationen af hufvudstadens folkskoleväsende visat sig lika villig som företrädaren att mottaga inspirationer från Upsala. Andan är densamma. Det är endast kostymen som är förändrad.