Aftonbladet – 21 maj 1859, sida 3

tes rendus för den 4 sist). April träftar man nu några ytter igare upplysningar. om försök med. aluminiumbrons, som tyckas antyda att denna metallblandning erbjuder en mängd ganska vidtutseende tillämpningar, och icke kummer att — på sätt hittills varit händelsen — inskränkas blott till bijouterifabrikation, d. v. s. till urboetter, smycken och dylikt, huru intressant den äfven i detta hänseende må förblifva genom sin guldfärg, sin glans och sin hårdbet. Sålunda finner man att en rik wmanufaktuorist, mr Ch. Christofie, har låtit af sluminiumbrons förförd axellager till en poleringsmaskin och glidskenor till ett sågv:rk. i stället för den till samma ändamål förut begagnade vanliga bronsen. Axlarne göra 2200 omlopp i minuten, och axellager af vanlig brons plägade slitas ut på 3 månader; sågverket gör 240 slag i sekunden, och glidskenor af vanlig Srons plägade slitas utpå 4 månader; men när aluminiumbrons begagnides på samma sätt, höllo axellagren i 18 månader, således 6 gånger så länge som den vanliga bronsen; hvaremot aluminiumbronsens öfverlägsenhet öfver vanlig brons vid bruket till glidskenor befunnits så stor, att någon j-mförelse icke blifvit möjlig inom 3 gånger den tid som åtgått till de vanliga bronsskenornas förnötning. De af aluminumbrons förfärdigade glidskenorna ha nemligen, efter 12 1nånaders bruk, icke röjt minsta spår till nötning. För ångfarten till lande och vatten tyckas dessa rön vara af oberäknelig vigt, och för allt slags maskineri i allmänhet, det gröfsta så väl som det finaste. Hvilken oerhörd tid måste icke åtgå innan t. ex. ett ur hinner förnötas, om dess hjul och Jager äro af uluminiumbrons, men axlar och dref, såsom vanligt, af gjutstål!l — Men Christofle har icke stannat vid dessa försök. Begagnande sig af tidsomständigheterna, har han begärt frarska vetenskapsakademiens förord, för att få den nya bronsen använd till krigsbruk.. Han har för det ändamålet låtit af aluminiumbrons förärdiga ett skjutgevär, och sedan försöken iermed utfallit högst förordande, har han nu erbjudit sig att låta af samma ämne, på sit bekostnad, förfärdiga en artilleripjes, af det sla och den storlek, som krigsministern kan lämpligt att bestärnma, och utan annat vi.kor än att den måste underkastas de i afsecude på styrka och varaktighet mest frestande prof. Vetenskapsakademien har till afgifvande af ett utlåtande öfver denua hemställning u:sett en komit bland sina ledamöter, och dertill valt marskalk Vaillant samt Piobert och Merni; och man torde således få se den nya bro: sen begagnad i stort, kanske redan under det nu öppnade kriget Åtskilliga användningssätt af oljsooker. (Le Technologiste. Dec. 1858.) Oljsockrets egenskaper att flyta lätt, att hva:ken afdunsta vid vanlig luftvärma eller stelna i köld äfven vid qvicksilfrets frysningspunkt, att icke förändras i luften, att smaka angenämt, att icke mycket inverka på den djuriska organismen, och att med lätthet erhållas i stora partier för billigt pris i, tyckas bebåda det en vigtig roll inom de praktiska vetenskaperna och i slöjderna; man hur också redan begynt använda det på många sätt. Till medicinskt bruk är det utmärkt såsom skönhetsmedel; huden blir deraf mjuk och fin, och cfter fortsatt bruk försvinna ärr dervid. Utspädt med vatten och inblandadt ilera, som nyttjas till modelling, håller det den mjuk och bildbar, utan behof af modellens kringpackning med våta dukar. — Samma verkan har det på väfkiäster, hvilket dessutom af oljsockret skyddas emot jäsning. Näringsmedel, som skola qvarhållas i fuktigt skick, t. ex. malen s:nap, bibehåller det äfven i friskt tillstånd, för obes ämd tid. Detsamma gäller om förvaring af sådana dj man har redan med framgång begynnt nytt stället för sirap till tryckvalsar, hvilka bibehål oskadade och mjuka utan några omhöljen. Ifalftorra konditoriwaror, hvartill oljsocker blandats, behöfva ej invecklas i tennfolier för att bållas fuktiga; detsamma gäller om tobak och snus. När gasometrar blottställas för köld, fryser vattnet i dem; man söker förekomma det genom inblandning at sprit i meteivattnet ; om sommaren åter afdunstar v och gör gasometern derigenom felaktig eller olrukbar. Både frysning och afdunstning förekommas, om man till gasometrar använder en lösning af olisocker. Till smörjning af maskiner, ur, kronometrar kan oljsocker nyttjas i stället för olja. Det är ett illand dei kemiskt hänseende mest indifferenta ämnen och oxiderar derföre icke metall, det är halt som olja, det hvarken tjocknar eller härsknar, utan förblifver oförändradt af luftens åverkan, det intorkar icke och fryser icke. — Slutligen är oljsocker särdeles tjenligt att,ien eller annan droppe, tillblandas Liäck, för att förvandla detta till kopierbläck. Siooaltif för Zinkfärger. Af GUYNEMER. (Brevets d invention, T. XXVHIL) Franskt siccatif för zinkhvitt har länge v bruk, utan att man hittills kunnat i andra linder eftergöra det, ehuru beståndsdelarne uppletats fulls ständigt genom kemisk analys. Enligt patentuppgiften är det en blindning af 1 proc. ren svafvel yrad manganoöxidul, 1 proc. rem ättiksyrad manganoxidul, I proc. kalcinerad zinkvitriol (svafvelsyrad zin och 97 proc. zinkhvitt (hvit zinkoxid). De svafelsyrade salterna och den ättiksyrade manganoxidulen förvandlas medelst malning och siktning till ett okänbart pulver, och ibopmalas slutligen med zinkoxiden. Af det sålunda beredda siecativet behöfver man blott blanda !,, högst 1 proc. till oljefärg.r af zink, såsom zinkhvitt eller zinkgult, för att få dem att torka inom 10 till 12 timmar, utan fran:tida mörkning, såsom när blyhvitt eller blyhaltig fernissa begagnas. Amerikansk emaljering på grytor och andra Jernsaker. (Scientifte American. Vol. XIV; N:o 12.) Jernytan blankskuras först med sand och någon svag syra, rensköljes, torkas, och förses med ett tunnt. öfverdrag af gummi arabicum, för. hvars torkning den öfverströs med emaljpulver. Pulvret består af flintglas 130 delar, kalcinerade sodakristaller 20