Aftonbladet – 19 maj 1859, sida 2

Hvarföre vi icke vilja att-penningen skall-tillsätta riksdagsmän. Till Redåktionen afAftonbladet. De; som: med något-deltagande följt pressens redogörelser och afhandlingar angående vwalordningsfrågan, hafva haft tillfälle bemärka, att det-mesta som talats och -skrifvits-i--detta ämne angått formen eller sättet att kunna få en valordning; tvisterna härom hafva den ena gången efter den andra undanskjutit all öfverläggning om denna valördnings beskaffenhet, som deck är häfvudsaken. Det på sin tid offentliggjorda komiterades betänkande, ett ånförande af hr Aug. Blanche vid husegarnes sammanträde på rådhuset samt, om vi minnas rätt, en eller par korta artiklar Aftonbladet F) innan frågan första gången förekom hos magistraten; innefatta nästan allt hvad? hittills varit synligt i tryck till utredande af den vigtiga fråga, som dock utgör egentliga anledningen till den starka spänning, som egt och ännu eger rum emellan de olika meningarna: nemligen huruvida rättigheten att välja till riksdagsman bör anses företrädesvis tillhöra den valberättigade sjelf i egenskap af medborgare inom den berättigade klassen, eller om den förmögenhet. och den skatt, som derför betalas, böra utgöra denbestämmande grunden, och den ene vålberättigade i mån deraf skall betyda många gånger mera än den andre vid utöfningen af denna rättighet. Måhända kan, sedan personlig eller lika rösträtt vid riksdagsmannavalen blifvit antagen såsom hufvudgrund för besluten inom ett öfvervägande flertal af klasserna, ett vidare afhandlande af denna fråga synas någon vara öfverflödigt; vi antaga ock såsom gifvet, att under det man numera är ense om nödvändigheten af en gradering i röstetal såsom ett vilkor för att få en stadga sanktionerad å högre ort, så kommer ett ojemförligt större anx) Den ärade författaren har i detta hänseende något misstagit sig, i det han förmodligen icke följt valordningsfrågans behandling med samma uppmärksamhet, före som efter nedsättandet af den komite, som hade sig uppdraget att utarbeta förslag till valordning för hufvudstaden. I annat fall skulle det icke Vvärit honom obekant, att Aftonbladet icke blott före första sammanträdet inför magistraten, utan ock under tiden:-mellan detta sammanträde och det, då komitå valdes, i en mängd längre och kortare uppsatser uppträdt för den enkla personliga rösträtten, särskilt uti en längre polemik: mot en artikelserie i Svenska Tidningen; så att denna fråga af de valberättigade torde: ansetts temligen utdebatterad, innan den till deras afgörande hänsköts. Att, sedan den enkla rösträtten så väl vid komitevalet som sedermera inom klasserna segrat med ofantlig -majoritet, ytterligare söka bevisa fördelarne och rättmätigheten af en dylik röstegrund, har icke blott varit obebhöfligt, utan skulle äfven i viss mån kunnat anses olämpligt och tröttande. Under det senare skiftet af valordningsfrågans behandling har uppmärksamheten utöslutande måst vändas åt det formella i saken, genom att söka motverka och i sin rätta dager framställa de. manövrer,. genom hvilka man oupphörligt sträfvat att -omintetgöra vunna resultater och undertrycka fi.rtalets af de valberättigade mening. Red:s anm.