Aftonbladet – 6 maj 1859, sida 3

däck under det att Isberg gick något afsides och blödde efter -omförmälde slag för mun, men att Wibom likväl icke hörde Isbergs anskri, då kapten slog honom för bröstet med spaken. Ett annat vittne, styrrhannen Busch, hvilken efter hvad jag af tidningarne inhemtat i:dessa dagar med högsta utmärkelse tagit 1:a klassens sjökaptensexamen, har deremotin tygat; att Isbergs skri hörts ända ner i lastrummet, sö att en af matroserna sprungit upp derifrån och då sett kapten med en spak i handen stå bredvid Isberg. hvarjemte styrmannen Ehrenstam berättat att då samtal uppstått om den misshandling kapten Brogren föröfvat emot Isberg, hade Wibom omtalt, att hån väl icke sett Brogren slå Isberg med någon spak, men att han, som stått vid vindschen, då våldet skedde, hört att Isberg, som kort förut gått framåt förn, skrikit, och att Wibom, som dervid sprungit fram, förmärkt att Isberg legat omkullfallen. Vittnet Busch uppger vidare att Isberg den ifrågavarande dagen var sjuk och fördenskull ej deltagit i middagsmåltiden; Wibom deremot, att Isberg var frisk och af lättja afhöll sig från arbetet. Om den åtalade tilldragelsen i Straat-sunda hade Wibom ingenting annat att förtälja, än att Isberg då varit frisk och deltagit i arbetet om bord; men andra Vittnen, deribland äfven samma Busch, hafva intygat att Isberg, som då ännu var sjuk och af besättningen blifvit befriad från vidare misshandling af kaptenen, nergått och hållit sig till kojs. Enligt Wiboms utsago, hade, vid ankomsten till S:t Helena, kapten Brogren frågat Isberg, ehuru han då varit till utseendet frisk, om kan, i anseende till sin förut vacklande helsa, önskade besöka läkaren, men dertill hade Isberg svarat att det icke behöfdes,. Der: emot uppger vittnet Busch, vatt Isberg bedt kapten om tillåtelse att få gå i land och besöka läkaren, hvilken begäran kapten i vittnets närvaro afslagit under yttrande det behofs ej, jag skall sjelf tala vid doktorn. Härmed sammanstämmer Ringholms vittnesmål, och Lewerins vittnesmål -i denna omständighet står äfven i:strid med Wiboms. Ehuru Wibom, så vidt kändt är, icke led af någon åtminstone märkbar sjukdom; har likväl hän, enligt sih egen utsago, fått gå i land på S:t -Helena och rådtråga läkaren,. Denna uppgift kan vara tillkommen för att ingifva trovärdighet deråt; att kapten Brogren gifvit den af besättningen, som det önskade, tillstånd att anlita läkare. Af samma halt och beskaffenhet är Wiboms förmälan satt Isberg under resan för vittnet omtalat att hans moder blifvit opererad i bröstet och dervid antydt att han möjligen led af något dylikt ondt, Ingen inom Isbergs slägt har, så vidt kändt är, lidit af lungsot.. För många år sedan fick Isbergs moder en tillfällig sjukdom, som ej sällan hös mödrar uppstår, nemligen bröstböld, men detta inträffade några månäåder efter det August Isberg föddes, och detta torde gossen aldrig ens hafva hört omtålas, än mindre för Wibom gjort en sådan berättelse. Härom kan jog ned skål säga som. Wibom; då han blef beträdd med att hafva fört olika tal före och efter rättegåhgens början emöt kapten Brogren, att ifrågavarande uppgift är tillkommen af misstag derigenom att Wibom förblandat: Isbergs och någon annans person, .som i och för denna sak förstått att efterforska huruvida Isberg möjligen kunde hafva någon ärftlig luögsigtighet att påbrå. Det är för öfrigt till märkandes att flere af de på ed i målet hörda vittnen intygåt, hvad Isberg ock i sin sista berättelse uppgifvit, -att. Isberg. redan på hömresan för besättningen förklarat, att hans svåra. bröstlidande hörflöt deraf att kapten Brogren sförderfvat hans brösts, Icke är det väl heller troligt, att Isberg, såsom sjuklig,! värit så till den grad vårdslös om sin helsa, att han, på sätt Wibom: berättat, .under hemresan norr -om-linien, då det regnat tre dagar, ehuru-besättningen uppmanat honom att ömsa kläder, likväl nästan hela dagen gått på däck alldeles genomvåt, så att besättmngen slutligen nödgat honom byta om kläder. Ingensaf den öfriga besättningen har haft något dylikt att förtälja. Beträffande det Isberg under sitt sjukdomstillstånd ålagde skurningsarbeteå röstjernen samt mycket annat, som skulle blifva allt för vidlyftigt att upprepa så förhåller sig Wiboms vittnesberättelse till de an. dra vittnenasungefärligen som svart till hvitt. Det knifstyng, som Wibom för trenne på ed i målet hörda personer berättat att kapten Brogren i ondska honom tillfogat, har Wibom i sitt vittnesmål förklaratvara tillkommet i våda. Wiboms tvetalan, fördöljande af sanningen ms m.: torde vinna förklaring af följande. Sergeanten Pettersson har som vittne i målet berättat, att han någon tid efter färtygete hemkomst och sedan kapten Brogren åter gjort en utresa, åt Wibom uppsatt ett bref till Brogren; som ill en början innefattat påminnelser-till Brogren att skicka Wibom penningar, och att Wibom; då vittnet frågat om han vore :slägtmed Brogren, svarat: Nej, men han måste skicka mig penningar, ty. jag kan göra honom olycklig, emedan jag vet att han misshandlat Isber g så att hän dog, och är hån en stor: rackäre och harmed: en pennknif huggit migsi armens. h På grund af hvad nu anfördt är och de flera omständigheter, som i målet förekommit, yrkar jag att jungmänten Wiboms vittnesmål må förklaras icke ega laga vitsord sämt att honom ådömes laga ansvar för falskt vittnesbörd, eller åtminstone böter enligt 17 kap. 27 4 rättegångsbalken. Hindrad att taga befattning med slutpåståendernas uppsättande till den af rådhusrätten bestämda dag, förliden. onsdag, beräknade jag att. rådhusrätter skulle, såsom det vanligen sker, uppskjuta målet på 8 dagar, till, nästkommande ohsdag; men som! jag för några timmar sedan förnummit att rådhusrätter kallat och förelagt inspektor Isberg, vid äfventyr att målet afgöres, att i morgon måndag inkomma med slutpäståendet, så nödgas jag inskränka mig till att ytterst summariskt sammanföra bevisniogen emot kapten Brogren. Det faller sig då enklast att upptaga ämnena i den ordning? de sundersjöresan? förekorAnfit; sålunda : I Samarang, under intagandet af sockerlast. Isbergs berättelse innefattar huftudsakliged, att han, . till. följd af illamående: och vid. tilltagande mattighet lemmat arbetet och satt sig ner; att kap: ten, tillvitande honom lättja, oäktadt häns försäkran att han-var-sjuk, gaf-honom-en örfil-samtett slag med handen öfver näsanså att dem flög i blod; att kapten, förargad deröfver. att någon bland sbesättningen tagit Isbergs parti, en stund deefter, då.lIsberg satt i en framlutande ställning, -emedan..-blödningen från näsan fortfor, .med:-em spaks slagit honom öfver bröstet så hårdt att-hanföll : baklänges; att slaget träffade på venstra sidan af bröstet (obduktionsprotokollet upplyser att venstra lungan. var håftdast angripen); att Isberg härefter måste. några dagar ligga till sädgs, kände mycken mattighet, andtäppa och liksom en domning i hela kroppen samt märkte,en blå rand på bröstet efter kanten.af spaken. Vittnen hafva intygat: Koönstapeln. Holmströms att Isbergiför vittnet omtalat att kapten, då Isberg klagat sig sjuk, medier bråspaky-som-är -3 alnar lång; 6-tumi-omkrets;i den ena ändan rund och iden andra fyrkantig, slagit: Isberg öfver bröstet, äfvensom att Isberg för vittnet uppgifvit att ban, efter erbållandet af slaget spaken, känt sig sjuk? och blifvit Wesvärad af losta. Matrosen Hellman: satt-Isberg vid ett:tillfällevombordaför.svittnet-omtalat att: käpten med eh spak slagibrhonom öfver bröstet. K Matrosen Lever: att hän hört Isberg, blödande 2 näsa och mun, för kocken omtala att kapten nyss förut slagit Isberg .med en spak; så att han knappt förmådde att andas. Timmermannen Ringholm: att kapten yttrat till Isberg: Om du ursjuk, får du gå tilPdoktorbdr, hen Strax des på återtagit: JagtrowattUu; dih förbannadelymmel, endast är sjuk af lättja; gå genast tillarbetet; att vittnet. som hört ett anskri, sprungit fram och varseblifvit att blod runnit ur lsbergs näsa och mun, och ätt kapten Brogren hållit i handen en spak,