Aftonbladet – 6 maj 1859, sida 2

stämdaste försäkran, att det icke afslutat någon öfverenskommelse, hvarigenom de engelska intressena förnärmas. Derigenom medgifves således indirekt — åtminstone enligt telegrafdepescher — att en öfverenskommelse i sjelfva verket dock blifvit afslutad. Ryssland bestrider blott, att de engelska intressena genom densamma förnärmas. Dylika försäkringar synas hafva blifvit här meddelade prinsen-regenten, uti en skrifvelse från kejsar Alexander. — Så mycket för i dag rörande en underrättelse, hvars betydelse, jag upprepar det, är för stor för hela Europa, att icke till och med de, som äro böjda att tvifla på dess äkthet, skulle vara intresserade att framför allt erhålla kännedom om hvad som förnimmes rörande densamma ur vanligtvis väl underrättade källor. Representanthuset har i går vid första sammanträdet efter påskhelgen mottagit ett meddelande från ministern v. Schleinitz, hvaruti framhålles den defensiva karakteren utaf den af Preussen och tyska förbundet beslutna åtgärden, att sätta förbundets hufvudkontingent på krigsfot, och hvaraf på nytt tydligt inhemtas, att Preussen, så länge kriget ej berör dess gränser, skall endast på afstånd betrakta detsamma. Utomdess har nu blifvit bekant, att Preussen Vägrar erkehertig Albrecht att instämma uti Österrikes ultimatum till Sardinien samt gjort de lifligaste föreställningar mot detsamma. Preussens hållning förblifver tillsvidare afvaktande och beräknad på förbundsområdets beskydd. Uti Sydtyskland förberedas emellertid händelser, hvilka åtminstone skola försätta Berlinerkabinettet i stor förlägenhet. Jag återkommer dertill i en följande skrifvelse. AR FA EINES