Aftonbladet – 6 maj 1859, sida 2

Af de sparsamma underrättelserna från krigsteatern vill det synas som skulle österrikarne ha alldeles uppgifvit sin plan att söka i en hastig vändning bemäktiga sig Turin. Detär svårt att efter de knapphändiga telegrammerna kunna sluta sig till om långsamheten i deras framåtskridande föranledes genom det ihålliga regnet eller genom underrättelsen om franska truppers ankomst till Genua samt om revolutionen i Toscana och af fruktan för att få sin reträttlinie afskuren. Denna fruktan synes vara så mycket mera berättigad, som franska trupper redan hunnit besätta Alessandria och Casale. Af underrättelserna derom att österrikarne ännu endast framträngt till Cambio, en köping i provinsen Lomellina, söder om Mortara, skulle man kunna sluta dertill, att de ärna intaga en afvaktande och så förmånlig position som möjligt bakom Agognafloden. Under tiden har en österrikisk truppstyrka gått öfver Po vid Carnale (förmodligen gent öfver Stradella) för att operera på södra Postranden och emot fästningssystemet Alessandria—Tortona—Casale. Af underrättelser från Turin erfar man, att konung Victor Emanuel redan den 29 April tillsammans med de franska befälbafvarne marskalk Canrobert och general Niel gjort en utflykt från Turin till Dora Baltea, för att taga i ögonsigte denna vigtiga försvarsposition emot en i riktning åt hufvudstaden anryckande fiende. Till Toscana hade redan den 30 April anländt sardinske generalen Ulloa, för att öfvertaga befälet öfver storhertigdömets armå. Furstendömena Massa och Carrara, som uppsagt hertigen af Modena tro och lydnad och ställt sig under Sardiniens öfverhöghet, hotades af modenesiska trupper, men sardinska regeringen hade skickat en truppstyrka dit, för att skydda dem och upprätthålla kommunikationen till lands mellan Piemont och Toscana, Att döma af korrespondenser från Rom råder mycken jäsning derstädes och åt. skilliga manifestationer ha egt rum; hvilka framkallat en proklamation af franske befälhafvaren general Goyon, hvari han uppmana befolkningen till stillhet och sans: Såväl från österrikisk som från sardinsk och frahsk sida finner man nu en mängc proklamationer, manifester, ministeriella skrif ter o. s. v., hvilka, allt efter dei ståndpunk som hvar och en af de ifrågavarande rege ringarne intager, olika framställa anlednin garne till krigets utbrott, söka välta hela an svarigheten derför öfver på motståndaren: sida samt taga himlen till vittne och beskyd dare för sin rättvisa sak.