Aftonbladet – 30 april 1859, sida 2

RR WWII RvR UU VU JSApLIL, Den vigtigaste bland de nyheter, som senast med telegrafen ingått, är. underrättelsen om framgången af folkresningen i Toscana, storhertigens flykt, konung Victor Emanuels utropande till landets regent med diktatorisk makt och inrättandet af en provisorisk styrelse. Detta häntyder derpå att mellersta Italien med otålighet afvaktat det första lägliga ögonblicket att höja den nationella frihetens fana och sluta sig till Sardinien. . Äfven i Parma och Modena ha resningar egt rum, ehuru närmare detaljer derom ännu saknas och att döma af uppträdena i Bologna, lärer det icke dröja länge innan detsamma inträffar i de romerska legationerna. Dessa omständigheter äro för sig sjelfva tillräckliga att öra kriget oundvikligt, äfven om man skulle tta tro till den af Patrie i förgår afton orda uppgiften, att österrikarne skulle till följd af engelsk bemedling stannat på sin marsch, hvilken uppgift synes vara mera än apokryfisk och troligen står i sammanhang med någon börsmanöver. , Äfven om man kunde antaga, att engelska torykabinettet skulle ha drifvit sin förut nog långt gångna naivitet ända derhän att framkomma med fruktlösa och flera gånger förkastade bemedlingsförslag. sedan kriget redan är förklaradt och fiendtligheterna tagit sin början, så är det alldeles otroligt att österrikarne skulle låtit narra sig att nu lyssna till sådana framställningar och derigenom beröfva sig stora strategiska fördelar. Det vederlägges också, såsom det synes. tillräckligt af det i en telegrafdepesch längre ned omförmälda, i går vid middagstiden i Wien utfärdade manifest, som synes hållet i den mest entusiastiskt krigiska ton och uttrycker förhoppningen om att kunna åvägabringa et! allmänt korståg mot Frankrike. Om österrikarne skulle låtit förmå sig att något stanna i sitt framryckande, skulle sådant I i hög grad komma deras fiender till godo. Österrikesistridsplan går naturligtvis ut på att krossa den sardiniska armån och bemäktiga sig Turin innan fransmännen hinna komma till hjelp. En jemförelse med den armåstyrka, som Österrike under orientaliska kriget kunde mobilisera i sina östliga gränsländer, och de uppgifter, man på senaste tider haft om dess rustningar, göra det troligt att det genast i början af kriget kan uppträda i Italien med 200,000 man; om denna styrka kan hållas fulltalig och ytterligare förstärkas, beror på den hållning Ryssland kommer att intaga. Enligt telegrafunderrättelserna är det med 120,000 man som Giulay gått öfver Ticino. Öfver de sardiniska stridskrafterna, sådana de för ögonblicket befinna sig, saknas tillförlitliga uppgifter; men fullkomligt visst är att de icke i antal kunna mäta sig med de österrikiska. En korrespondent till Deutsche Allg. Zeit. berättar, att den piemontesiska armen, enligt officiella uppgifter, belöper sig till följande stridskrafter: en grenadierbrigad 5120 man, 18 infanteriregementen 46,080 man, 10 Bersaglieri-bataljoner 6400 man, en -.Corpo dei Cacciatori sardi 3000 man, en Corpo dei Cacciatori franchi 640 -man, 9 kavalleriregementen 3400 man, 3 artilleriregementen 7680 man, ett sappörregemente 1600 man, 20 reservbataljoner för grenadierbrigaden och 18 infanteriregementen 12,800 man, italienska frikåren 10,000 man, 1:sta klassens kontingent 20,000 man, 2:dra klassens kontingent 20,000 man, mobila nationalgardet 24,000 man; sammanlagdt 194.300 man. — Den sardinska krigsmarinens officiella stat upptager, enligt en korrespondent från Genua till Augsb. Allg. Zeit., följande siffror! Segelskepp: Fregatter: S. Michele med 60 kanoner, Des Geneys, 44, Beroldo, 44, Euridice 40; korvetter: S. Giovanni med 32, Aquila 24 kanoner; briggar: Colombo, med 167 Aurora 16, Eridano 16, Daino 11 kanoner; skonertar: Stafferta med 8 kanoner. Summa 11 skepp med 311 kanoner. Ångskepp: Fregatter: .Costitutione med 75, Governolo, 75, Tripoli 50, Aution 50, Malfatano, 50, Monzambano 40 kanoner; korvetter: Jenusa med 24 och Guluara med 18 kanoner. Summa 8 skepp med 382 kanoner. Hela sammanlagda marinen således: 19 skepp med 693 kanoner. Hvad ofvanstående uppgifter om de sardiniska stridskrafterna till lands angår, så äro de utan tvifvel mycket öfverdrifna, och nära halfva antalet af dessa krigare torde ännu endast finnas på papperet eller icke kunna disponeras för. krigstjenst. Och om Sardinien lyckas ställa på benen 100,000 man, så äro af dem troliger endast 75,000 disponibla såsom fältarmå. Den sardiniska armån har emellertid vunnit betydligt i inre duglighet och stridbarhet sedan Carl Alberts olyckhga krig 1848 och 1849. Infanteriet kan nu i skicklighet mäta sig med det österrikiska, om också måhända icke i ihärdighet. Deremot kunnaSardiniens skarpskyttar (bersaglieri), dess rytteri och artilleri ställas i jembredd med det utmärktaste, som finnes inom dessa vapenarter: Dertill kommer att sardiniska armen under det sednaste decenniet nästan hvarje år uti kårer af 10 å 20,000 man öfvat sig i den stora fiktningstaktiken på den klassiska jord, der 1796, 1799 och 1800 årens fälttåg utkämpades, och der fransmän och sardinare nu skola samman: drabba med fienden. Krimfälttåget har vitt nat, att sardinska regeringens oförtrutna verksamhet i denna riktning burit frukt, att Sardinien nu har väl disciplineradeftrupper och ett dugligt befäl. Såsom avantgarde och en vig tig beståndsdel i den mot Österrike opererande härstyrkan tro vi derföre att den sardiniska I armen nu kommer att häfda den krigiska ära den inlade under de franska revolutionskrinl gen. Men att ensam bjuda österrikarne spetsen under nuvarande förhållanden är den icke r. vuxen. Afståndet från Ticinofloden till Turin är si TNE ASKERS DTE SNR mt —— — rt mn AA NO OR AN BR YES Tent ss ta rt I Vr