Aftonbladet – 26 april 1859, sida 2

ET RAR UUPEECTELTT DVR TIGER EJ TEGS eKRBEDg meddelar Times indiske korrespondent (Russell) följande berättelse om en sorglig tilldrage!se, som äfven kostat en svensk ingeniör lifvet. . Medan jag vistades i Cawnpoore, ingick underrättelse att rebellerna mördat tvenne ingeniörer, hrr Evans och Limnell, sysselsatta med undersökningar för jernvägen från Jubbelpore, hvarigepom Bombay skall förbindas med östra indiska banan. Då ingeniörerna, med en betäckning bestående af 50 man sikher jemte 60 till 70 följeslagare och betjening, slagit läger på vestra gränsen af Rewah och under dagshettan lågo overksamma i sina tält, öfverföllos de plötsligen af 6 till 700 man till häst och fot, utsände af en rebellanförare vid namn Hunmut Singh, som i trakten samlat en styrka af 2 till 3000 man och fått kunskap om ingeniörernas lägerplats. Hr Evans, som var dålig ryttare, föll af hästen vid aflossandet af ett skott mot en sowar och dödades genast med ett spjut. Hans kropp återfanns sedermera, förskräckligen vanstäld och med afhugget hufvud. Den beklagansvärde ingeniörens hustru och 3 barn hadeej långt före händelsen begifvit sig till honom i Allahabad. Hr Limnell, svensk ingeniör och en man med mycken beslutsamhet och mod, sågs lefvande i rebellernas våld. Liket påträffades på betydligt afstånd från det ställe der han tillfångatogs och man förmodar derföre att han dödats under det han försökt undkomma. Efter att hafva dödat några bland de infödingar, som åtföljt ingeniörerna, och sedan sikherna förjagats samt lägret blifvit plundradt och brändt, återtågade rebellerna lika bastigt som de kommit. Ostindiska jernvägsbolaget har förlorat mycket folk genom kriget. Minst 12 af dess tjenstemän hafva fallit offer för upproret. Man bör hoppas att styrelsen hädanefter icke tillåter ingeniörer att begifva sig till trakter, der ringaste anledning till fara finnes, åtminstone aldrig då man ej är beredd att lemna dem fullt tillräcklig betäckning af kavalleri och infanteri Samma tidnings korrespondent i Calcutta lemnar följande, något olika berättelse om sakens förlopp: Den 26 Januari dödades af rebellerna Jubbelporejernvägens förste ingeniör, hr Evans, och en af hans medhjelpare, hr Limnell, hvilka voro sysselsatta med att på försök lägga en jernväg emellan Allahabad och Jubbelpore. Deras betäckning utgjordes af 28 man, då de omringades af 2000 fiender. Europberna stego till häst och flydde. Rebellerna sköto efter de flyende med en 9-pundare. De kunde hafva undkommit, om icke hr Limnell fallit från -hästen och tillfångatagits under det att hr Evans upphanns och dödades med spjut. Hufvudet afhöggs och kringfördes såsom trofe. Hr Campbell, en tredje europå, hade hästen att tacka för sitt lif. Han framkom i säkerhet till Allahabad. — Från Örebro skrifves: Postremissvexlar, ett godt medel emot poströfverier, enär de minska respektive poströfvares utsigter till förtjenst, hafva, särdeles i vår ort, kommit ganska mycket i bruk. Ett intyg härom lemnar sista revisionsberättelsen för Stockholms enskilta bank, hvaraf synes, att Örebro enskilta bank under loppet af år 1858 utställt postremissvexlar å Stockholmsbanken till det betydliga beloppet af 3,890,000 rdr, utgörande mer än tredjedelen af den summa (9,950,000 rår), hvartill samtliga de från landsortsbanker till Stockholmsbanken under året inkomna postremissvexlar hafva uppgått. Till ombud vid detta års ordinarie bolagsstämma i Jönköping med delegarne i städernas lösöreförsäkringsbolag valdes i måndags af Örebro stads delegare i bolaget, rådman C. G. Dalin. — Från Kalmar skrifves i Kalmar-Posten: Det sistförflutna årets svåra missväxt och den för skogsafverkningen ofördelaktiga torra blidvintern hafva högst menligt inverkat på ortens affärsställning. Till härvarande bankinrättningar lära ock, isynnerhet från allmogen på Öland, inkommit låneansökningar till vida större belopp än låneinrättningarnes tillgångar medgifva dem att bevilja. Filialbanksbolaget, som för mången nödställd varit en räddare i nöden, har också vid en här den 11 dennes hållen bolagsstämma ansett sig af affärsställningen uppmanadt att besluta att forsätta aktieteckningen, så att denna må uppgå till fullt den summa af en million rdr rmt, hvartill den enligt oktrojen får stiga. — Till Barometern skrifves från Thorsås om de i denna socken upptäckta mystiska djurenp: De underliga nya djuren i Thorsås hafva varit och äro fortfarande föremål för tusende gissningar, funderingar och samtal, det ena mera mystiskt än det andra. En tror att det är tigerkattor, en annan att det är hyenor, en tredje har kommit på den tron att det är rabiessjuka hundar o. s. v. Personer i Sloalycke, jemte andra, som anses vara jägare, tro att det är kattlo. Det sannolikaste worde vara att det är varglo, möjligen tama, som under löptiden i Fe: bruari kommit lösa från Wexiö skogar och förirrat sig till till södra delen af Thorsås socken. Det i Sloalycke sedda djuret beskrifves håfva grof bakdel, stora fötter med skarpa klor och litet hufvud. En af de af detsamma dödade hundar hade ögonblickligen aflidit, utan att nattmannen vid hudens aftagning märkt spår af bett eller sår; en annan af detsamma biten hund hade lefvat några dagar, oförmögen att svälja, till följd af svullnad i tungan, så att munnen sätndigt hölls öppGp, såsom i stilla galenskap hos hundar är vanligt. Djuret hade icke visat rädsla för folk, utom då en pojke skulle löpa fatt det och kullerbytterande bröt sig i foten samt började jemra sig. Vanligtvis marscherar det vägarne fram utan rädsla. — Man hoppas att gåtan måtte lösas på ett tillfredsställande sätt. — Till notarie vid bofkonsistorium och ordinarie bofpredikant har K. M:t utnämt komministern i-S:t Nicolai församling tjenstgörande e. 0. hofpredikanten mag. Ph: Gust. Anjou. — Jemlikt de från konsistorierna nu inkomna uppgifter, utgör antalet af elever vid folkskol lärareseminarierna: i Stockholm 16, Upsala 22, Lin köping 33, Skara 22, Strengnäs 15, Westerås 13 Wexiö 24, Lund 67, Göteborg 18, Kalmar 19, Karl stad 18, Hernösand 15 och Wisby 10. — Enär, enligt kgl. brefvet den 20 Jan 1819, öfverståthållaren i Stockholm vore förste leda mot i direktionen för Btockholms stads undervisnings verk, men icke hade rösträtt vid läraresysslors tillsät tande, så hade hos K. M:t anhållan gjorts, att vic sådana frågor honom måtte tillerkännas 2 röster, likhet med erkebiskopen, dennes rätt likväl oförkränk att vid lika röstetal ega utslagsrösten. Uti häröfve: anbefaldt utlåtande yttrade direktionen: att nyssbe rörde kgl. bref icke innehölle någon föreskrift rö rande öfverståthållarens rösträtt vid befordringsfrå gor, men väl att den s. k. uppfostringskomiten i sit underd. utlåtande, som i nämde bref omförmäles, före slagit, dels att åt öfverståthållaren skulle uppdraga: högsta inseendet öfver hufvudstadens läroverk, i hvil PRESES KSR Mil IK VIRA re 5 0 TRE JAN