Aftonbladet – 21 april 1859, sida 2

lemna min så hastigt bortryckta, så ömt älskade hustru, hade ni ej velat hafva reda på... Jag behöfver icke fortsätta ,— jag -tillägger blott: Kan ni fritaga er från: den möjligheten att icke också ni, i er sinnessjuka, i ert bebot att, vilja reda den förolämpning, som natt och dag stod för er, kunnat lyssna till en anklägelse, som, hvad skenet beträffade,.. Kapten Geistern), svarade Emilia med stigande rörelse, jag bör tillstå. att jag i denna stund tror att det alldeles icke varit omöjligt för mig att under samma förhållande blifvå lika sträng. Och då ni icke visste, icke kuns de känna, att ni angrep det ädlaste hjerta, den strängaste heder, som någon man gerna kan -ha, så må ni fritaga er sjelf från förebråelser, liksom jag gör det. De olyckor, som drabbat min. man och mig, äro-.stora, men de äro följder af jen annan persons gerning och hafva dessutom: tjenat till att starkare fastknyta bandet mellan våra hjertan, i det de lärt oss att närmare uppfatta och värdera hvarandra. , Må Gud välsigna er, min fru, för detta ädla svar! Den mannen, som Gud skänkt en sådan hustru, har aldrig förlorat något: som icke kan ersättas. Säg snarare tvärtom, herr kapten! Ja, må: det gälla för eder båda! Er make är af mig så högt värderad, att jag är villrådig om icke de uttryck, jag skulle finna mig frestad att begagna, af er kunde misstros vara dikterade af önskan att gifva er ett smickeri utbyte mot ert ädelmod Åh Dej,, svarade Emilia med glänsande ögon, det behöfver herr kaptenen alldeles icke frukta! När det kommer anpå min man, tror jag blindt allt hvad vackert man vill säga mig. Jag skulle. då ha önskat att ni sett honom inför domarens pröfvande blick, sett med